Det är en handfull produktionsledare som turas om att ta plats i den stora cirkeln av datorskärmar på översta våningen på huvudkontoret Campus, bredvid Värtaverket. Ett pass är 12,5 timmar långt och man jobbar fyra eller tre dagar i sträck, endera natt eller dag, så att ledningsrummet alltid är bemannat och det finns en halvtimme för överlämningar från ett skift till nästa. Nattetid arbetar man ensam och dagtid tillsammans med andra roller som exempelvis distributionsledare.

– Jag älskar att jobba skift, berättar Mehrdad och förklarar att ja, visst kan det vara lite krångel ibland att få ihop helgplaner med familj och vänner som jobbar kontorstid. Men det vägs upp av hur praktiskt det är att vara ledig mitt i veckan. Dessutom är det väldigt förutsägbart – med ett fast schema vet han exakt när han kommer arbeta flera månader i förväg.

Om schemat är förutsägbart så gäller motsatsen för innehållet i själva planeringen.

– Vi har en planering för de närmsta fem dygnen, och vi uppdaterar den ofta flera gånger i timmen när väderprognoser, elpriser eller bränslesituationen ändras, eller om någon anläggning får problem.

Spindeln i ett enormt nät

Planeringen specificerar precis vilka anläggningar hos de fyra företagen som ska köras när, och på vilket sätt, för att producera värme för minsta möjliga kostnad.

Hur kommer det sig att produktionsledarna på Stockholm Exergi kan styra produktionen för fyra oberoende företag?

– Vi tjänar alla på att producera så effektivt som möjligt, det är bra både för planeten och oss som företag. Så vi har kopplat ihop våra fjärrvärmenät och skrivit samarbetsavtal där vi helt enkelt delar på besparingarna när vi kan minska produktionskostnaderna för värmen genom att samarbeta. Vems anläggning som är billigast för stunden varierar, men ingen tjänar på att göra något dyrare än nödvändigt.

Spindeln i nätet i det här komplexa samarbetet är alltså Mehrdad och hans kollegor i produktionsledningen. Utöver värme ska de även planera Stockholm Exergis produktion av kyla och elektricitet. Varje dag klockan 12.00 levererar de ett så kallat bud till elbörsen Nordpool där de specificerar exakt hur mycket elektricitet vi ska producera och konsumera det kommande dygnet. I övrigt slutar de aldrig att förändra planeringen – under dagtid på fem dagars sikt och nattetid för de närmsta tre dygnen.

En ändring kan spara 300 000 kronor

En viktig faktor för planeringen är att anläggningar ibland behöver stoppas för att genomföra oplanerat underhåll. Då lämnar anläggningens driftledare in ett så kallat PM till produktionsledningen, som ska ta ställning till önskemålet. Eftersom produktionsledningen har helhetsbilden kan de ibland se möjligheter till stora besparingar bara genom att flytta en åtgärd någon dag. Mehrdad berättar om ett exempel:

– Säg att det är minus 15 grader och vi behöver stoppa en värmepump på 20 Megawatt för en inspektion klockan sju på morgonen. När det är så kallt så går alla våra basanläggningar, som är billiga i drift, redan för fullt. Därför måste pumpen ersättas med en dyr så kallad spetsanläggning för att stockholmarna ska fortsätta få tillräckligt mycket värme. Om väderprognosen pekar på minus 13 grader om två dagar och det är möjligt att skjuta fram stoppet utan att riskera ett haveri så kan det spara 300 000 kronor.

Fixar morgonduschen

I slutändan, betonar Mehrdad, är det ändå värmen till kunderna som är allra viktigast.

– När jag jobbar natt och klockan är tre på morgonen så är mitt fokus att stockholmarna ska ha tillräckligt mycket varmvatten för morgonduschen när de börjar gå upp om ett par timmar. Då måste vi vara redo, med tillräcklig kapacitet i ackumulatorer och produktion.

Jobbet som produktionsledare kräver många kompetenser. Trots olika digitala verktyg som underlättar planeringen behövs det en förståelse för de olika anläggningarna och hur de sitter ihop i nätet – vissa är enkla att starta och stoppa medan andra tar flera dagar, vissa måste köras på en viss effekt medan andra kan finjusteras och i många kraftvärmeverk kan exempelvis proportionerna mellan el och värme ändras. Dessutom måste man kunna hantera människor, eftersom man håller kontakt med så många personer, med olika roller och förutsättningar.

Mehrdad växte upp i Iran, där han utbildade sig till revisor, men när han kom till Sverige år 2008 bestämde han sig för att lära sig något helt nytt och läste till energiingenjör vid Högskolan i Borås. Han började på Stockholm Exergi år 2012, först som sommarjobbare och till slut som fast anställd, och jobbade i driften på Högdalenverket till slutet av år 2016 innan han blev produktionsledare.

– Det var tufft att läsa ett helt nytt ämne på universitetet på ett helt nytt språk. Men det var värt det. Jag brukar säga till folk att jag kommer jobba på Stockholm Exergi till pensionen.

Några korta: