– Jag jobbar bland annat med att coacha vårt system som ska upptäcka problem innan de uppstår, för att vi ska få ut ännu bättre och mer träffsäkra analyser – och med att utveckla både system och arbetssätt framåt. Det är en rolig kombination av konkret vardag och science fiction.

Började i driften

Kristoffer började på Stockholm Exergi redan som praktikant under gymnasiet, där han studerade energiteknik. Efter en KY-utbildning med samma inriktning började han år 2011 jobba skift i driften, bytte senare roll till driftledare och jobbar idag med att digitalisera verksamheten.

– Jag gillade att jobba skift. Man får en väldigt stark teamkänsla och närhet till kollegorna. Dessutom får man väldigt mycket ledighet och fördelen att när man går hem från jobbet tar nästa person över, så jag kan släppa alla jobbtankar. När man har en vanlig kontorstjänst och går från jobbet med ett olöst problem så vet man ju att det är lika olöst när man kommer tillbaka morgonen efter, så det kan vara svårt att släppa det mentalt.

Kristoffers nästa tjänst var som driftledare. Det innebar att han istället jobbade kontorstid och hade ansvar för driften av en specifik panna, i hans fall Panna 3 och våra turbiner på Högdalenverket.

– Det roligaste med den rollen var att det var så väldigt stor bredd på uppgifterna. Jag var lite som spindeln i nätet och fick hjälpa till med både operativ drift, utveckling och störningsutredningar.

Utvecklar något helt nytt

Så, i början av år 2019, bytte Kristoffer jobb igen för att ta den helt nyskapade rollen som processanalytiker.

– Jag har världens chans att påverka både min egen roll och hur vi utvecklar verksamheten, eftersom det är så nytt. Variationen är kanske det allra bästa med mitt jobb, både i tidigare roller och idag. Och att jag har världens chans att göra en skillnad på riktigt.

Det första året som processanalytiker handlade framförallt om att få in det nya systemet som ska analysera alla tiotusentals mätsignaler för att hitta mönster som kan tyda på att det är problem på gång. Det var mycket jobb med att både få systemet att fungera och att samarbeta med alla driftledare som skulle använda det.

– Nu behövs jag inte så mycket i det arbetet längre, eftersom driftledarna använder det i vardagen. Så nu tittar vi på om ifall det är möjligt att ta fram ett nytt system, som kan hjälpa operatörerna att hantera störningar när de väl dyker upp.

Kristoffer förklarar att det är en helt annan utmaning. AI-systemet som ska förutse störningar vet ingenting om vilka åtgärder som är lämpliga – inte ens ifall värdena som den analyserar är tryck, temperaturer, flöden eller något annat. Systemet hittar mönster och korrelationer och får återkoppling från kunniga människor, som berättar vad som är relevant eller inte.

– Det krävs ganska omfattande kompetens för att hantera störningar i våra anläggningar, eftersom systemen är komplexa och ingen störning är den andra helt lik. Just därför vore det värdefullt med mer interaktiva stöd till dem som står ute på fältet, så att vi blir mindre beroende av enskilda individers långa erfarenhet och av statisk dokumentation och instruktioner.

Kristoffer vågar inte sia om ifall just detta stöd blir verklighet eller inte, eller hur digitaliseringen av produktionen kommer utvecklas. Det enda han vågar slå fast är att det definitivt kommer fortsätta att förändras.

Några korta