Från Stockholms första gatlykta till koldioxidinfångning

Det är svårt idag att föreställa sig hur mörkt Stockholm var innan vi tände den första gaslyktan år 1853. Bara några år senare lystes staden upp av hela 6600 gaslyktor, underhållna av 140 lyktgubbar och med gas från gasverket i Klara sjö, idag mitt i centrala Stockholm.

Se vår historiska film:

De följande decennierna tredubblades befolkningen och staden utvecklades till Sveriges ledande industristad. I slutet av 1800-talet byggde vi Brunkebergsverket, landets första kommunala elektricitetsverk, och några år senare började vi göra el även vid Värtaverket. Elektrifieringen förändrade staden och år 1909 tändes den första rörliga ljusreklamen på den gamla Katarinahissen. Den första elspisen lanserades och i hemmet fick svenskarna eldrivna dammsugare och strykjärn.

På 1950-talet började vi bygga fjärrvärmen, viktigt inte minst för att utsläppen av sot. Vid den tiden var Stockholm insvept i ett ständigt moln av rök från alla skorstenar.

1959 invigde vi Hässelbyverket, den första anläggningen som skapade el och värme på samma gång. Tio år senare invigde vi Högdalenverket, eftersom Stockholms stad ville sluta lägga saker på soptippar. Vi började göra elektricitet av avfallet istället och 1979 byggde vi om även Högdalenverket till ett kraftvärmeverk där vi kunde utnyttja över 80 procent istället för 15 procent av energiinnehållet i soporna, eftersom vi nu gjorde både el och värme på samma gång.

På 1980-talet invigde vi världens största värmepumpsanläggning för att återvinna restvärmen från avloppsvatten. Tack vare Hammarbyverket minskade utsläppen över Södermalm med två tredjedelar. I slutet av samma decennium invigde vi kolkraftvärmeverket i Värtan för att ersätta många gamla oljepannor. På den tiden var det den modernaste anläggning man kunde tänka sig.

Under 1990-talet utvecklade vi även fjärrkyla, eftersom allt från sjukhus till serverhallar och kontor behöver hjälp att hålla det svalt och skönt. Idag är Stockholms fjärrkylanät världens största, inte mindre än 250 kilometer långt.

Mellan år 1990 och 2011 halverades klimatutsläppen från att värma Stockholm, då vi ersatte hundratals gamla oljepannor, gjorde fjärrvärmen alltmer förnybar och stockholmarnas energieffektiverade. Det gjorde att staden år 2010 utnämndes till Europas första miljöhuvudstad. Fjärrvärmen pekades ut som en avgörande orsak, något vi är oerhört stolta över.

År 2014 lanserade vi Öppen fjärrvärme, vilket innebär att vi började ta vara på överskottsvärme från exempelvis serverhallar och matbutiker. Den värmen, som annars hade gått till spillo, räcker idag till att värma tiotusentals lägenheter.

Nästa stora steg mot ett alltmer förnybart energisystem var biokraftvärmeverket i Värtan, som vi invigde år 2016. Det drivs med förnybart bränsle och minskar koldioxidutsläppen i Stockholm med nästan 130 000 ton per år, värmer upp 190 000 lägenheter och skapar tillräckligt med el för 150 000 elbilar.

År 2017 invigde vi den första moderna kolmilan i Högdalen. Där omvandlas trädgårdsavfall till jordförbättringsmedlet biokol, vilket binder kol från växter i marken i hundratals år och skapa negativa utsläpp.

Två år senare, 2019 installerade vi en testanläggning för koldioxidavskiljning, ett annat sätt att fånga in och lagra koldioxid från biobränslen och därigenom skapa minusutsläpp.

År 2020 stängde vi slutligen kolkraftvärmeverket i Värtan.

2021 Stockholm Exergi får EU-stöd för att bygga Europas första storskaliga anläggning för koldioxidinfångning.

Vår historia är lång, men ändå bara ett första kapitel i vår resa för att ha netto noll klimatpåverkan 2032.

Värtaverket 120 år

1901 påbörjades bygget av Värtaverket som stod klart 1903. Anläggningen utgjordes av koleldade pannor och två kolvångmaskiner om vardera 1,5 MW eleffekt. Produktion av växelström inleddes på prov den 21 juli 1903 och den första ångmaskinen fasades in till nätet den 22 september samma år. Därmed kan man säga att Värtaverket tekniskt sett var invigt.

Stockholms elbehov ökade i rask takt och ganska snart konstaterades att Värtaverket behövde byggas ut. Redan år 1918 hade anläggningen byggts ut och bestod av 24 ångpannor, 3 kolvångmaskiner och 6 ångturbiner. Totalt installerad eleffekt uppgick till 37 MW, att jämföra med de ursprungliga 3 MW.

Under 1990-talet togs nästa steg i Värtaverkets utveckling genom att, förutom el och fjärrvärme, även börja producera fjärrkyla för leverans till stadens centrala delar. Värtaverkets senaste tillskott är det biobränsle-eldade kraftvärmeverk, KVV8 som togs i drift 2016. Där producerar vi värme som räcker till 190 000 lägenheter och el för att driva 150 000 elbilar. Detta gav oss möjlighet att stänga ner den koleldade pannan KVV6, vilket skedde år 2019 efter 20 års drift.

Från att ursprungligen ha varit helt baserad på kol och för enbart elproduktion, har Värtaverket utvecklats, byggts ut och byggts om till att idag vara en anläggning huvudsakligen baserad på biobränsle till kraftvärmeproduktion och förnyelsebar el till värmepumpar.

Nästa steg i utvecklingen är att bygga en anläggning som kan fånga in koldioxid ur rökgaserna från vårt moderna kraftvärmeverk KVV8. Då kommer vi att kunna avskilja 800 000 ton koldioxid per år vilket är mer än Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Detta är ett viktigt steg i arbetet med att motverka klimatförändringarna och Värtaverket kommer att vara lika viktigt för Stockholms energiförsörjning framöver som det har varit sedan anläggningen invigdes 1903.

Nyfiken på Värtaverket? Gå vår virtuella tur.

Besök verket virtuellt på https://www.stockholmexergi.se/virtuell-vartaverket eller genom att skanna QR-koden här till höger med kameran i din mobiltelefon. Du väljer själv vad och hur mycket du vill utforska i verket.

 

Vi hjälper dig direkt!

Vi hjälper dig direkt!

Vi hjälper dig gärna med frågor kring din fjärrvärme eller fjärrkyla, eller om något inte fungerar som det ska. Du vet väl också att du enkelt kan få hjälp via Mina sidor om du tex söker efter en faktura?