Nytt, stort kraftvärmeverk med biobränslen

Under år 2016 invigde vi ett nytt, stort, biokraftvärmeverk. Det drivs främst av förnybara bränslen i form av restprodukter ifrån skogs- och sågverksindustrin. 

Tre skottkärror flis i sekunden krävs för att producera värme och el när biokraftvärmeverket går för fullt. Då räcker värmen till 190 000 lägenheter i Stockholm och el för att driva 150 000 elbilar. Det ger minskade koldioxidutsläpp i Stockholm på nästan 130 000 ton per år vilket motsvarar minskade koldioxidutsläpp i staden med motsvarande vad biltrafiken släpper ut under en och en halv månad. Den förnybara elen konkurrerar samtidigt ut fossil kraftproduktion i Norden och Europa, vilket leder till 460 000 ton lägre koldioxidutsläpp per år.

Lång historia

Det ursprungliga verket är från början av 1900-talet och ritades av Ferdinand Boberg. De försågs med tidstypisk belysning, gedigna smidesstaket och vackert kakel på väggarna i maskinhallen, som i stora stycken fortfarande finns kvar.

Fjärrvärmens introduktion i Stockholm på 1950-talet har medfört ett kraftigt minskat utsläpp av sot, svavel- och kväveoxider i luften. Tidigare stod fastighetsägarna själva för uppvärmningen av bostäder och arbetsplatser. Utsläppen av orenade rökgaser från stadens alla skorstenar gjorde luften oacceptabelt dålig. 1969 stod Värtaverkets första värmeverk kopplat till fjärrvärmenätet klart. Sedan beslutet att införa fjärrvärme fattades, har fjärrvärmenätet byggts ut och täcker idag stora delar av centrala Stockholms värmebehov. Miljöåtgärderna i Värtaverket har bidragit stort till att luften i huvudstaden idag är en av världens renaste.

Vi fasar ut kolet

Utöver biokraftvärmeverket har vi även ett mycket effektivt men koleldat kraftvärmeverk som fram till år 2016 stod för merparten av produktionen i Värtaverket. År 2017 tog vi det historiska beslutet som visar vägen mot en fossilbränslefri fjärrvärme. Nu laddar vi för att kunna börja fasa ut det sista kolet redan år 2022.