Nytt, stort kraftvärmeverk med biobränslen

Under år 2016 invigde vi ett nytt, stort, biokraftvärmeverk. Det drivs främst av förnybara bränslen i form av restprodukter ifrån skogs- och sågverksindustrin. 

Tre skottkärror flis i sekunden krävs för att producera värme och el när biokraftvärmeverket går för fullt. Då räcker värmen till 190 000 lägenheter i Stockholm och el för att driva 150 000 elbilar. Det ger minskade koldioxidutsläpp i Stockholm på nästan 130 000 ton per år vilket motsvarar minskade koldioxidutsläpp i staden med motsvarande vad biltrafiken släpper ut under en och en halv månad. Den förnybara elen konkurrerar samtidigt ut fossil kraftproduktion i Norden och Europa, vilket leder till 460 000 ton lägre koldioxidutsläpp per år.

Lång historia

Det ursprungliga verket är från början av 1900-talet och ritades av Ferdinand Boberg. De försågs med tidstypisk belysning, gedigna smidesstaket och vackert kakel på väggarna i maskinhallen, som i stora stycken fortfarande finns kvar.

Fjärrvärmens introduktion i Stockholm på 1950-talet har medfört ett kraftigt minskat utsläpp av sot, svavel- och kväveoxider i luften. Tidigare stod fastighetsägarna själva för uppvärmningen av bostäder och arbetsplatser. Utsläppen av orenade rökgaser från stadens alla skorstenar gjorde luften oacceptabelt dålig. 1969 stod Värtaverkets första värmeverk kopplat till fjärrvärmenätet klart. Sedan beslutet att införa fjärrvärme fattades, har fjärrvärmenätet byggts ut och täcker idag stora delar av centrala Stockholms värmebehov. Miljöåtgärderna i Värtaverket har bidragit stort till att luften i huvudstaden idag är en av världens renaste.

Om utsläppen på Värtaverket 

SVT har under hösten 2018 publicerat en lista över de största enskilda utsläppskällorna i Sverige, där Värtaverket ligger på plats 10.

Värtaverket består av flera olika enheter, bland annat vår sista koleldade anläggning. Att denna anläggning är en stor punktkälla är inte så konstigt. Hela idén med fjärrvärme är att samordna och samla produktionen av el och värme till en plats, istället för att ha många små pannor utspridda över staden. Det är fjärrvärmesystemets samlade miljöprestanda som har betydelse för klimatet, inte de enskilda skorstenarnas utsläpp.

Varje dag förser vi runt en miljon människor som bor och jobbar i Stockholm med värme och el. Det system som vi byggt upp gör detta till den allra största delen baserat på förnybart och återvunnet bränsle. Den produktion av el och värme som fortfarande kommer från kol uppgår till ungefär 15 % av den totala produktionen. För enbart fjärrvärmen är denna siffra ännu lägre, ca 11%. En stor del av det kol som används går nämligen till att förse Stockholm med el under kalla vinterdagar. Det behövs helt enkelt för att säkra den eleffekt som huvudstaden behöver.

Utfasning av det sista kolet

Omställningen till ett hållbart och fossilfritt Stockholm pågår, och vi har ett inriktningsbeslut om att fasa ut den sista kolen från fjärrvärmesystemet åt 2022. Fram till dess ska vi fortsätta att driva vår verksamhet så effektivt som möjligt, vilket bland annat innebär att vi ständigt övervakar våra anläggningars miljövärden och betalar för utsläpp av koldioxid inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter inom EU. Utsläppshandeln är ett viktigt instrument för att minska utsläppen av koldioxid inom hela EU och vi har aktivt drivit på för att priset för utsläppsrätter ska öka.

Korrigering av utsläppsrapporten för 2017

Utsläppsrapporten för den koleldade delen av Värtaverket 2017 godkändes inte av det Swedac-ackrediterade granskningsbolaget DNV. Efter en fördjupad intern kontroll reviderades beräkningen upp med ca 1,5 % vilket inrapporterades till det s k unionsregistret för utsläppshandel. Under hösten 2018 har vi på begäran av Naturvårdsverket ingående redovisat alla beräkningar från anläggningen och enligt en preliminär bedömning från Naturvårdsverket ska utsläppen fastställas till 3 148 ton CO2-ekvivalenter mer än vi rapporterat in till registret för utsläppsrätter. Skulle detta värde fastslås behöver vi rapportera in en marginellt högre siffra till det europeiska utsläppshandelssystemet och betala för dessa samt en avgift. En komplicerad fråga är dock hur den dolomit som blandas med kolet som en del i reningsprocessen ska bedömas. De experter vi låtit granska denna process har nu kommit fram till att den beräkningsmodell vi har använt baserat på vilken kemisk reaktion som sker i en trycksatt panna med hög temperatur, är korrekt. För 2017 skulle det innebära att vi har rapporterat in ett större utsläpp än vi faktiskt haft.

– Vi kommer självklart att rätta till våra inrapporterade siffror i enlighet med vad Naturvårdsverket slutligen kommer fram till. Men de förhållandevis små justeringar detta kan handla om påverkar inte den omställning som vi arbetar med inom hela Stockholm, där vi siktar på ett fjärrvärmesystem helt baserat på förnybara och återvunna bränslen, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.