HyperFocal: 0

Basproduktionen baseras på biobränslen

Den största produktionsanläggningen vid Värtaverket är också den nyaste. Kraftvärmeverk 8, eller KVV8, invigdes 2016 och producerar värme och el baserat på fast biobränsle (restprodukter från skogs- och sågverksindustrin, t.ex. flis, grenar och toppar).

När biokraftvärmeverket KVV8 går för fullt behövs det tre skottkärror flis i sekunden för att producera värme och el. Då räcker värmen till 190 000 lägenheter i Stockholm och elen för att driva 150 000 elbilar. Den förnybara elen som produceras här konkurrerar samtidigt ut fossil kraftproduktion i Norden och Europa.

Värtaverket innehåller också flera andra mindre produktionsanläggningar och värmepumpar som används när Stockholm har stort behov av värme och el.

Fritt från kol som bränsle sedan 2020

Mellan 1989 och 2020 producerade kraftvärmeverk 6 vid Värtaverket värme och el med kol som bränsle. Men kol och andra fossila bränslen måste ersättas med förnybara alternativ, och en omställning pågår i hela energibranschen. I april 2020 stängde vi kraftvärmeverk 6 för gott.

När kraftvärmeverk 6 byggdes var den ett miljömässigt framsteg. Den avancerade rökgasreningen tog bort partiklar, svavel och kväveoxider och lågt svavelinnehåll i bränslet bidrog också till att ge miljövärden som passade för att driva anläggningen i stadsmiljö. Bränslet var stenkol med mycket låg svavelhalt, och de sista årtiondet blandades en andel krossade olivkärnor in i bränslet för att minska koldioxidutsläppen.

Energihamnen

För att förse Värtaverket med bränsle har vi en egen hamnanläggning i Värtan som vi kallar för Energihamnen. Dit kommer våra bränsletransporter, ibland med lastbil men framförallt med fartyg och tåg.

Lång historia

Det ursprungliga verket är från början av 1900-talet och ritades av Ferdinand Boberg. De försågs med tidstypisk belysning, gedigna smidesstaket och vackert kakel på väggarna i maskinhallen, som i stora stycken fortfarande finns kvar.

Fjärrvärmens introduktion i Stockholm på 1950-talet har medfört ett kraftigt minskat utsläpp av sot, svavel- och kväveoxider i luften. Tidigare stod fastighetsägarna själva för uppvärmningen av bostäder och arbetsplatser. Utsläppen av orenade rökgaser från stadens alla skorstenar gjorde luften oacceptabelt dålig. 1969 stod Värtaverkets första värmeverk kopplat till fjärrvärmenätet klart. Sedan beslutet att införa fjärrvärme fattades, har fjärrvärmenätet byggts ut och täcker idag stora delar av centrala Stockholms värmebehov. Miljöåtgärderna i Värtaverket har bidragit stort till att luften i huvudstaden idag är en av världens renaste.