På en marknad för permanenta minusutsläpp kommer vi att möta de kunder som vill köpa minusutsläppen för att nå net-zero. Så här kommer det att gå till.
För att begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet måste vi kraftfullt och snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Det är grunden för att lyckas, samtidigt finns det utsläpp som är mycket svåra eller dyra att helt få bort. Det kan till exempel handla om utsläppen från långdistansflyg eller fossila emissioner i industriella processer som till exempel vissa kemikalier vid läkemedelsproduktion eller restutsläpp från till exempel cementproduktion. Dessa utsläpp klassas som så kallade residualutsläpp och för att världen skall kunna nå klimatneutralitet behöver de motverkas genom permanenta minusutsläpp, det vill säga permanent borttagande av samma mängd koldioxid från atmosfären.
Permanenta minusutsläpp (permanent removals på engelska) är det verktyg som kan användas av aktörer som önskar motverka emissioner som inte kan minskas på annat sätt eller till rimlig kostnad, för att nå netto-noll-utsläpp – Net Zero.
Bild: De olika aktörerna och flödena på marknaden för permanenta minusutsläpp.
När Stockholm Exergi har etablerat en storskalig anläggning för bio-CCS kommer vi att fånga in och lagra biogen koldioxid och därmed kunna erbjuda permanenta minusutsläpp. På samma sätt som vi idag säljer fjärrvärme och fjärrkyla kommer vi i framtiden att erbjuda permanenta minusutsläpp till våra energikunder samt till nya kunder på en frivilligmarknad för klimatåtgärder. De permanenta minusutsläppen kommer att säljas dels i kombination med fjärrvärme, dels som en separat produkt som kommer att kunna köpas på en internationell frivillig marknad i form av certifikat, så kallade Carbon Removal Certificates (CRC). Varje sådan CRC motsvarar ett nettoton koldioxid som permanent – efter att hänsyn tagits till de utsläpp som uppstår i värdekedjan – har tagits bort ur atmosfären.
Stockholm Exergis erbjudande om permanenta minusutsläpp riktar sig främst till företag som på frivillig basis har satt ambitiösa klimatmål för sin verksamhet. Dessa målsättningar är oftast i linje med Science Based Targets Initiative (SBTi) – en metod för företag att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet. Med hjälp av SBTi sätter företagen upp kort- och långsiktiga mål för hur de ska minska sina utsläpp, men även för hur permanenta minusutsläpp ska fasas in för att företaget ska kunna nå Net Zero. Tanken är inte att fortvarigt använda permanenta minusutsläpp som kompensation för att kunna fortsätta släppa ut koldioxid som kan reduceras till en rimlig kostnad, utan minusutsläppen ska verka tillsammans med utsläppsminskningarna och i slutändan neutralisera residualutsläppen. Dessa residualutsläpp behöver inte nödvändigtvis endast bestå av ett företags egna direkta utsläpp. Residualutsläppen kan också bestå av kolavtrycket från köpt energi eller tjänster som köps inom företagets verksamhet, eller andra tjänster i värdekedjan, det vill säga indirekta utsläpp hos företagets leverantörer och kunder.
Det är den aktör som köper de permanenta minusutsläppen som har rätt att tillgodoräkna sig dem. Vi på Stockholm Exergi kommer alltså inte att åberopa permanenta minusutsläpp som vi har producerat och sålt som CRC:er för att nå våra klimatmål.
Det är de kunder som har köpt CRC:erna som bokför och använder dem för att frivilligt motverka utsläpp, oavsett var i världen som kunderna finns. Det är bara ett företag som kan tillgodoräkna sig respektive CRC, däremot ska minusutsläppen samtidigt summeras av nationen Sverige när den ställer samman hur mycket minusutsläpp som producerats inom landets gränser, för nationell målavräkning och rapport till FN av nationer. Notera att eftersom det är ett frivilligt företagsköp som inte sker som ett krav under ett lands klimatmål, så kommer det inte att räknas in i något annat land än där det produceras.
I Sverige har vi bra förutsättningar för bio-CCS. Permanenta minusutsläpp har därför potential att bli en ny svensk exportindustri. Potentialen är totalt omkring 30 miljoner ton, det vill säga mycket större än de 10 miljoner ton koldioxid som förväntas behövas för att nå det svenska klimatmålet. Sverige kan producera och exportera upp emot 20 miljoner ton permanenta minusutsläpp per år utöver Sveriges behov till länder som behöver motverka sina residualutsläpp med permanenta minusutsläpp, men som saknar Sveriges goda förutsättningar för att producera minusutsläpp.
Disclaimer
Co-funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the European Climate, Infrastructure and Environment Executive Agency (CINEA). Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.