Minusutsläpp bidrar till att nå klimatmålen

För att begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet måste vi kraftfullt och snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Det är grunden för att lyckas, samtidigt finns det utsläpp som är svåra eller nästan omöjliga att få bort. Det kan till exempel handla om utsläppen av kväveoxider som frigörs vid jordbruk eller den fossila insatsråvaran i en del industriella processer som till exempel vissa kemikalier vid läkemedelsproduktion. Dessa utsläpp klassas som så kallade residualutsläpp och för att världen skall kunna nå klimatneutralitet behöver de motverkas genom permanenta minusutsläpp, det vill säga borttagande av samma mängd koldioxid från atmosfären.

Permanenta minusutsläpp är det verktyg som kan användas av aktörer som önskar motverka emissioner som inte kan minskas på annat sätt eller till rimlig kostnad, för att nå netto-noll-utsläpp – Net Zero.

Bild: De olika aktörerna och flödena på marknaden för permanenta minusutsläpp.

 

Minusutsläpp kommer att erbjudas på energimarknaden och på en frivilligmarknad

När Stockholm Exergi har etablerat en storskalig anläggning för bio-CCS kommer vi att fånga in och lagra biogen koldioxid och därmed kunna erbjuda permanenta minusutsläpp. På samma sätt som vi idag säljer fjärrvärme och fjärrkyla vill vi i framtiden erbjuda minusutsläpp till våra energikunder samt till nya kunder på en frivilligmarknad som är frikopplad från vår fjärrvärmemarknad. De permanenta minusutsläppen kommer att säljas dels i kombination med fjärrvärme, dels som en separat produkt som kommer att kunna köpas på en internationell frivillig marknad i form av så kallade certifikat: Carbon Removal Certificates (CRC). Varje sådan CRC motsvarar ett ton koldioxid som, netto, har tagits bort ur atmosfären.

Minusutsläpp är för dem som vill säkra sitt bidrag till uppfyllandet av Paris-avtalets mål

Stockholm Exergis erbjudande om permanenta minusutsläpp riktar sig främst till företag som har satt ambitiösa klimatmål för sin verksamhet. Dessa målsättningar är oftast i linje med Science Based Targets Initiative (SBTi) – en metod för företag att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet. Med hjälp av SBTi sätter företagen upp kort- och långsiktiga mål för hur de ska minska sina utsläpp, men även för hur permanenta minusutsläpp successivt ska fasas in för att företaget till slut skall kunna nå Net Zero. Tanken är alltså inte att fortvarigt använda permanenta minusutsläpp som kompensation för att kunna fortsätta släppa ut koldioxid, utan minusutsläppen ska verka tillsammans med utsläppsminskningarna och i slutändan neutralisera utsläppsresidualen. Denna utsläppsresidual behöver inte nödvändigtvis endast bestå av ett företags egna direkta utsläpp. Residualutsläppen kan också bestå av kolavtrycket från köpt energi eller tjänster som köps inom företagets verksamhet, eller andra tjänster i värdekedjan, det vill säga indirekta utsläpp hos företagets leverantörer och kunder.

Den som köper minusutsläpp motverkar utsläpp i sin värdekedja

Det är den aktör som köper de permanenta minusutsläppen som har rätt att tillgodoräkna sig dem. Vi på Stockholm Exergi kommer alltså inte att åberopa permanenta minusutsläpp som vi har sålt som CRCer.

Det är alltså de kunder som har betalat för CRCerna som bokför och använder dem för att motverka sin residual, oavsett var i världen som kunderna finns. Det är bara ett företag som kan tillgodoräkna sig respektive CRC, däremot kan de permanenta minusutsläppen samtidigt summeras av nationen Sverige när den ställer samman hur mycket minusutsläpp som producerats inom landets gränser, för nationell målavräkning och rapport till FN av nationer, under förutsättning att de inte räknas av ett annat land.

Marknaden för minusutsläpp behöver vara internationell

Enligt artikel 6 i Parisavtalet är det centralt för klimatomställningen att ett ramverk för utsläppshandel som gäller över nationsgränserna kommer på plats. Det skulle göra det möjligt för länder att samarbeta och på det mest kostnadseffektiva sättet minska de globala utsläppen.

Parallellt med utsläppshandeln mellan nationer kommer handeln med permanenta minusutsläpp mellan företag att ske. Denna parallella handel på två separata marknader – en för länder och en för företag – gör det möjligt för länder och företag att med gemensam ansträngning motverka klimatförändringarna. Genom att både privat finansiering och skattefinansiering möjliggörs kan de ekonomiska resurserna som allokeras till permanenta minusutsläpp maximeras och skapa så mycket klimatnytta som möjligt. Om minusutsläppen handlas på en marknad i syfte att uppfylla lagkrav, alltså inte på en frivillig marknad, så måste rätten för en nation att använda minusutsläppet mot sitt klimatmål föras över till det land som det köpande företaget verkar i.

Minusutsläpp är en potentiell exportprodukt

I Sverige har vi bra förutsättningar för bio-CCS. Permanenta minusutsläpp har därför potential att bli en ny svensk exportindustri. Potentialen är totalt omkring 30 miljoner ton, det vill säga mycket större än de 10 miljoner ton koldioxid som förväntas behövas för att nå det svenska klimatmålet. Med stöd av Parisavtalets artikel 6 kan Sverige producera och exportera upp emot 20 miljoner ton permanenta minusutsläpp per år till länder som behöver motverka sina svårminskade utsläpp med minusutsläpp, men som saknar Sveriges goda förutsättningar för att producera minusutsläpp. Vinsten för Sverige är ökad export av en tjänst som behövs i klimatomställningen.


Disclaimer
Co-funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the European Climate, Infrastructure and Environment Executive Agency (CINEA). Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.