Rökutveckling i bränslelager i Högdalen – släckningsarbete pågår

En glödbrand i ett bränslelager för returflis vid Högdalenverket pågår sedan igår kväll. Stockholms brandförsvar kallades till platsen vid 21-tiden och de har under natten genomfört släckningsarbete för att stoppa rökutvecklingen som glödbranden ger upphov till. Räddningstjänsten är fortfarande på plats och genomför släckningsarbete. Inga personer har skadats i samband med incidenten.

Vad som har orsakat branden är inte klarlagt och hur omfattande skadorna är på bränslelagret går inte att bedöma i nuläget. Situationen har inte medfört några produktionsstörningar, utan leveranserna till kunderna har upprätthållits.

Vi planterar om, vattnar, duschar och beskär. Att hålla våra gröna vänner vid liv kan stundtals kännas som ett heltidsjobb. Biokolet, en restprodukt när vi gör fjärrvärme i vår biokolanläggning, innebär en dubbelt grön lösning som jordförbättrare och kolsänka. Vi ber Anders Ångström, affärsprojektledare på Stockholm Exergi, berätta mer om hur det fungerar.

Att använda sig av biokol inom odling är inget nytt fenomen. Bland urinvånarna i Amazonas är biokolet en sedan länge väl beprövad metod och bakgrunden till de svarta, bördiga jordarna i området. I Sverige omnämns det av Carl von Linné under 1700-talet, efter att han sett hur bönderna tog kolstybben från sina kolmilor, dränkte dem gödsel och körde ut det näringsladdade biokolet i sina jordar. Men vad är det egentligen, och hur blir biokol till?

Anders Ångström förklarar:

– Biokol är förkolnat växtmaterial som främst används som jordförbättringsmedel. Det har en särskild förmåga att binda vatten i marken och gör därför att växter och träd klarar torrperioder bättre. Dessutom har man sett att biokolet håller kvar och tillgängliggör näringen för träd och växter, ytterligare en positiv användningsaspekt.

Biokolet, som tillverkas i moderna kolmilor, framställs genom att växtmaterial upphettas och förkolnas utan tillgång till syre. Processen kallas pyrolys , och är alltså inte detsamma som vanlig förbränning. Vid upphettningen bildas själva biokolet, och en gas som även den förbränns och överskottsvärmen som bildas tas tillvara som fjärrvärme.

Men biokolet verkar inte bara som jordförbättrare, produkten i sig fungerar även som en kolsänka. När vi använder oss av pyrolys bildas nämligen endast en mindre mängd koldioxid, jämfört med vad det skulle har gjort vid förbränning. Istället kan man förenklat säga att koldioxiden binds i själva biokolet,
som sedan grävs ner i krukor och odlingar runtom i Stockholm.

Biokolet har en hög stabilitet och en halveringstid på tusen år, vilket gör det till en säker och hållbar kolsänka. Samtidigt som det alltså ökar jordens bördighet och binder vatten och näring vid växternas rotsystem så att det växer bättre. Dubbelt grönt med andra ord.
Utvecklingen av nya användningsområden för biokol fortsätter, t ex. som byggnadsmaterial, som filter och i djurfoder.

Stockholm var först i Sverige när de öppnade sin första pilotanläggning för produktion av biokol 2017. Nu undersöker man möjligheten att skala upp produktionen allt eftersom efterfrågan på fjärrvärme med minus- utsläpp, som just produktionen av biokol skapar, ökar.

– Nu undersöker vi möjligheterna att etablera en anläggning som är femton gånger så stor som den i Bromma. En sådan anläggning skulle kunna ta emot lite drygt 25 000 ton park- och trädgårdsavfall varje år och omvandla det till närmare 5 000 ton biokol. Produktionen i sig skulle dessutom innebära en energiproduktion som räcker för att försörja lite drygt 3 500 lägenheter med fjärrvärme med minusutsläpp. En fullskalig anläggning skulle innebära en minskning av koldioxid på hela 10 000 ton varje år i Stockholm, säger Anders.

Projektet drivs i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall och Stockholm Exergi sedan 2014. Genom samarbetet kan stockholmarnas trädgårdsavfall bli biokol och miljövänliga fjärrvärme produceras i samma process. Den största delen av biokolet användas i stadens olika planteringar. Med gemensam kraft ser vi alltså till att både värma Stockholm och hålla staden grön.

Läs mer om biokol som jordförbättrare och kolsänka

Senast uppdaterad

  • Sara Wretborn
  • 2021-05-25