Det nya målet kan göra Stockholm till världens första klimatpositiva huvudstad.  

Stockholm Exergis hållbarhetsmål ska förena samhällsansvar med affärsmässighet. Det långsiktiga miljömålet har sedan länge varit att fjärrvärmen i Stockholm ska vara resurs- och klimatneutral till 2030, och att alla större investeringar ska leda mot detta mål. Nu skärps målet ytterligare till att hela verksamheten ska vara klimatpositiv redan 2025.   

– Vi satsar på teknologier som skapar minusutsläpp, det som också kallas för kolsänkor. Vi har planer för en storskalig anläggning för biokol, och framför allt ser vi möjligheterna med bio-CCS. Dessa tekniker skapar nya affärsmöjligheter samtidigt som de skulle innebära stora minusutsläpp, berättar Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi  

För att verksamheten ska bli klimatpositiv krävs ett fortsatt målmedvetet arbete att minska fossila utsläpp och utveckla och implementera nya teknologier.  

– Vi har ställt om vår verksamhet till att utvinna energi ur biobränsle och ur samhällets restavfall, samt återvinna energi från avloppsvatten och datahallar. Och att minska utsläpp på det sättet, genom att fasa ut fossila bränslen, är helt centralt. Eftersom det finns en del fossil plast i stockholmarnas avfall håller vi på att bygga en sorteringsanläggning så att vi kan skicka mer plast till materialåtervinning. Men utöver att minska utsläppen så behöver vi också skapa sätt att minska den mängd koldioxid som finns i atmosfären, säger Anders Egelrud.   

De tekniska förutsättningarna för storskalig bio-CCS vid det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan är goda. Sedan ett halvår tillbaka finns redan en testanläggning på plats. Kapacitet för att lagra koldioxid kan finnas på plats redan från 2024, genom ett samarbete med norska aktörer. Givet att de styrmedel för bio-CCS som föreslås i den klimatpolitiska vägvalsutredningen (SOU 2020:4) införs skyndsamt, och att Stockholm Exergi kan erhålla sådant stöd, kan en bio-CCS-anläggning i Värtan vara i drift vid 2025.  

Målet är utmanande, men vi har ett unikt gott läge i Stockholm, säger Anders Egelrud

Stockholm Exergi ägs till hälften av Stockholm stad. Hållbarhetsmålet passar väl in i stadens klimatambitioner.
Stockholm ska vara världsledande på att nå Parisavtalets mål om att minska den globala uppvärmningen till 2030. Vi har nu förutsättningar att bli världens första klimatpositiva stad. Genom att fånga upp och lagra koldioxid kan vi nå negativa utsläpp, vilket gör oss till en stad som intar en ledande position i hållbarhetsfrågorna, säger Anna König Jerlmyr, finansborgarråd i Stockholms stad. 

Bolagets andra hälftenägare är energikoncernen Fortum, som poängterar vikten av att de politiska och ekonomiska spelreglerna kommer på plats.
– Bio-CCS skapar både ett handlingsutrymme för samhället att ställa om inom sektorer där det är svårt att snabbt ställa om och möjligheten för Stockholm att bli klimatpositiv 2025, men då behöver också politiken skyndsamt skapa de nödvändiga regelverken, säger Per Langer, divisionschef för Fortum City Solutions.  

Stockholm Exergis väg mot negativa utsläpp  

  • Utfasning av kol. I april 2020 stängdes den sista koleldade pannan, dock utan att ha behövt tas i drift under vintern 2019/2020.  
  • Effektivare avfallssortering. Under 2020 etableras en stor sorteringsanläggning vid Bristaverket, i samarbete med avfallsbolaget Sörab. Det kommer att leda till betydande utsläppsminskningar då stora mängder plast kan sorteras ut och skickas till materialåtervinning. En motsvarande anläggning planeras också av Stockholm Vatten och Avfall vid Högdalenverket.
  • En storskalig biokolsanläggning skulle bidra med fjärrvärmeproduktion samt skapa stora mängder av jordförbättringsmedlet biokol, som också bildar en kolsänka. 
  • En fullskalig anläggning för bio-CCS vid Värtaverket skulle medföra en regelrätt kolsänka om 800 000 ton årligen baserad på restprodukter från ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk. Denna investering skulle ensam innebära att Stockholm Exergis verksamhet blir klimatpositiv, eftersom verksamhetens utsläpp totalt sett på sista raden blir negativa. De negativa utsläppen, den så kallade kolsänkan, blir dessutom större ju bättre restavfallet sorteras. 

 

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad

  • Anna Andersson
  • 2020-06-15