I Brista eftersorteringsanläggning förfinas stockholmarnas redan källsorterade avfall än mer noggrant. Och det behövs, för trots att stora mängder lämnas till återvinningsstationer i regionen varje vecka så finns det mer att plocka ur avfallet. Runt 18 procent av det avfall som kommer in till anläggningen består av plast.

Brista eftersorteringsanläggning har byggts i samarbete mellan Stockholm Exergi som driver Bristaverket, och SÖRAB som ansvarar för avfallshanteringen i nio norrortskommuner. Avfall från SÖRABs ägarkommuner kommer till Bristaverket för behandling och nu går detta avfall alltså genom en noggrann eftersortering innan de sista resterna omvandlas till värme och el.

– Det här ger vinster på flera sätt. Dels kan en större mängd material gå till materialåtervinning och användas igen, och därmed minska vår belastning på jordens resurser. Dels undviker vi att fossilt material eldas vilket innebär att vi alltså undviker onödiga koldioxidutsläpp, säger Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi.

Anläggningen är dimensionerad för att hantera de mängder plast, metall och biologiskt avfall som finns i avfallet idag. Den är alltså inte ett alternativ till källsortering i hem och verksamheter, utan ett komplement för att ytterligare minska koldioxidutsläpp och öka materialåtervinning.

Det här är en milstolpe och möjlighet att genom eftersorteringsanläggningen få ut ännu mer användbart material ur soporna, material som kan användas till nya saker. Flera gånger om! Det får verkligen jordens resurser att räcka längre, precis som SÖRABs vision lyder. När alla andra gjort vad de kan, då kan vi göra lite till, säger Johan Lausing, vd SÖRAB.

Fakta om eftersorteringsanläggningen i Brista:

  • Varje år kommer närmare 18 000 ton plast och 2 500 ton metall att sorteras ut.
  • Både magnetisk och icke-magnetisk metall kan sorteras ut.
  • Även organiskt avfall i gröna plastpåsar sorteras ut och skickas för rötning (biogas)
  • Anläggningen kan hantera cirka 40 ton avfall/timme.
  • I hushållsavfallet finns plast i form av plastförpackningar, blöjor, plastpåsar och pappersförpackningar, som också kan ha ett visst plastinnehåll. Plasten står för 18 viktprocent av innehållet.
  • Metall står för någon enstaka procent av hushållsavfallets innehåll. Det blir ändå stora mängder då Stockholm Exergi tar emot ca 900 000 ton avfall för behandling varje år.
  • Koldioxidutsläppen från varje ton avfall som förbränns minskar från cirka 400 kg koldioxid för osorterat avfall till 150 kg koldioxid när avfallet har gått genom eftersorteringsanläggningen.
  • Eftersorteringsanläggningen har byggts i ett samarbete mellan SÖRAB och Stockholm Exergi. Projektet har erhållit 134 miljoner kronor i investeringsstöd inom Klimatklivet.

Läs mer om den nya anläggningen i Brista

Senast uppdaterad

  • Sara Wretborn
  • 2021-04-19