Att politiken sätter fokus på fjärrvärmens och kraftvärmens betydelse för energiförsörjningen är mycket välbehövligt. Här finns en potential som samhället borde kunna ta tillvara mycket bättre och då behövs det politiska beslut för att lyckas med det. Den politiska insikten om potentialen mynnade i juni förra året ut i den dåvarande regeringens uppdrag till Energimyndigheten att ta fram en strategi för fjärr- och kraftvärmen.

Nyligen publicerade Energimyndigheten sin delrapport i arbetet. Rapporten ger en bra beskrivning av fjärrvärmens och kraftvärmens styrkor och utmaningar. Jag tycker att Energimyndigheten har gjort en mycket bra analys och slutsatserna som presenteras ligger väl i linje med Stockholm Exergis syn på saken.

Fokus har legat på kraftvärme och rapporten innehåller bland annat en kartläggning av potentialen på tre års sikt. Energimyndigheten bedömer att produktionen av el i befintliga kraftvärmeverk kan öka med 300-500 MW. Man gör även bedömningen att 1 000-1 500 MW avställda fossila anläggningar i elområde SE3 och SE4 skulle kunna tas i bruk inom några år.

Detta skulle ge ett värdefullt bidrag till elsystemet under kalla vinterdagar då effektbalasen är ansträngd. För att åstadkomma detta krävs dock politiska beslut och ökade incitament för anläggningsägarna.

Störst potential att öka elproduktionen med kraftvärme finns under vår, sommar och höst, men då begränsas produktion av att det inte finns avsättning för värmen i fjärrvärmenäten. För att hantera detta föreslår Energimyndigheten att det bör göras en översyn av miljötillstånden för kylning i vattendrag.

Energimyndigheten lyfter problematiken kring Boverkets byggregler och konstaterar att nuvarande utformning gynnar värmepumpar framför fjärrvärme. Detta är olyckligt eftersom det styr mot ökat behov av eleffekt vintertid, därför är det mycket bra att Energimyndigheten i sin delrapport pekar på just den här problematiken. Myndigheten menar att det måste göras en översyn av reglerna för att säkerställa konkurrensneutralitet mellan olika uppvärmningsalternativ. Man föreslår också att ett värmeförlusttal bör införas som kompletterande krav.

I rapporten belyses även bristerna i hur klimatpåverkan från förbränning av avfall redovisas – ett område som bland annat vi från Stockholm Exergi under en längre tid har pekat på bristerna. I till exempel Greenhouse Gas Protocol, som många fastighetsägare använder i sin rapportering, hänförs utsläppen av växthusgaser till den alstrade energin, vilket ger fjärrvärme en till synes hög klimatpåverkan. Detta är dock missvisande, eftersom det är de aktörer som generar avfall som i grunden orsakar problemet och som således borde belastas med avfallsbehandlingen miljöeffekter. Stockholm Exergi anser att beräkningsmetoderna måste förändras på denna punkt, för att ge berörda aktörer korrekta incitament.

Energimyndigheten arbetar nu vidare med uppdraget att ta fram en strategi för fjärrvärme och kraftvärme, med slutrapportering till regeringskansliet i december – lagom till vinterkylan förmodligen är här igen.

 

Författare

Charlotte Lindevall

Senast uppdaterad

  • 2023-04-14