Det framgår av rapporten ”Heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning” som Energimyndigheten överlämnade till Infrastrukturdepartementet i förra veckan. Enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv (2012/27/EU) artikel 14 ska medlemsstaterna regelbundet rapportera analyser och potentialbedömningar för värmesektorn. Senast det gjordes var 2013, och nu har analysen uppdaterats i den nya rapporten.
Efter omfattande modellberäkningar drar Energimyndigheten bland annat slutsatsen att den framtida produktionen av fjärrvärme i allt högre grad kommer att bestå av kraftvärme, mindre produktion i hetvattenpannor och mer produktion i fjärrvärmeanslutna värmepumpar. I scenarierna med hög kostnad för utsläpp av koldioxid får biokraftvärme med koldioxidavskiljning och lagring (bio-CCS) ett stort genomslag.
Energimyndigheten konstaterar:
”Kraftvärmen är viktig för det svenska energisystemet med sitt bidrag till både uppvärmning och elproduktion. Kraftvärme har den positiva egenskapen att den har sin största värme- och elproduktion under vintern när också behovet är som störst. Med sin ofta centrala placering sker elproduktionen nära elanvändarna vilket minskar behovet av transmissions- och distributionsledningar. Kraftvärmen kan också bidra till stabiliteten i elnäten samt till att minska lokala effektbristsituationer och är därmed viktig från ett försörjningstrygghetsperspektiv.”
Fjärrvärmeleveranserna förändras inte så mycket över tid, men på lång sikt sker en viss ökning i de flesta undersökta scenarierna. Modellresultaten visar på ett ökat utnyttjande av lågtempererad spillvärme i fjärrvärmenäten, särskilt i scenariot med kraftigt ökad elektrifiering och utbyggnad av serverhallar.
I rapporten presenteras en analys av värme- och kylmarknaderna. Energimyndigheten ger en översikt av existerande politik och styrmedel och presenterar sammanställningar över olika typer av produktionsanläggningar, värmebehov, tillgång till spillvärme med mera.
Energimyndigheten drar bland annat följande slutsatser och ger följande rekommendationer:
- För att värna kraftvärmen och dess positiva egenskaper föreslår Energimyndigheten att en översyn av de regelverk och styrmedel som påverkar kraftvärmen ska genomföras.
- För att kunna åtgärda problemet med fossilt avfall som förbränns måste sammansättningen av avfallet förändras. Detta är inte ett problem som man in första hand kommer åt genom åtgärder i energisektorn utan styrningen behöver riktas mot de aktörer som har rådighet för uppkomsten av avfallet.
- Energimyndigheten föreslår att man fortsätter att satsa på och utreda möjligheterna för bio-CCS. Utsläppen inom kraftvärme och värmeproduktion i Sverige är till stor del biogena, vilket utgör en potential för negativa utsläpp.
- För att ta vara på den potential som finns för lågtempererad spillvärme föreslår Energimyndigheten att även lågtempererad spillvärme bör ingå i analyskravet enligt lagen om kostnadsnyttoanalyser på energiområdet (SFS 2014:268). Lagen innehåller idag bestämmelser om att kostnadsnyttoanalyser ska göras för användning av högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme eller fjärrkyla och spillvärme från industrin.
De förslag som Energimyndigheten presenterar ligger i linje med de förslag som även fjärrvärmebranschen genom Energiföretagen Sverige har presenterat. De ligger också väl i linje med den diskussion som förs inom politiken, där flera partier i riksdagen har föreslagit att en strategi för fjärr- och kraftvärmen bör tas fram. Än så länge har inget av dessa förslag omsatts i politisk handling eller konkreta styrmedelsåtgärder. Energimyndighetens rapport bidrar till att synliggöra vilka åtgärder som behövs. Nu återstår faktiska politiska beslut.
