I debatten om energisystemets utveckling har jag noterat ett antal frågeställningar som återkommer med jämna mellanrum.
Det finns behov av anläggningar som kan producera el när vinden mojnar och solen går i moln, och det finns behov av anläggningar som kan bidra med frekvenshållning och andra systemtjänster som är nödvändiga för att få elsystemet att fungera. För att hantera kapacitetsbegränsningar i elnätet finns det önskemål om att lokalisera elproduktionsanläggningar nära användarna.
Det finns också en falang debattörer som menar att det är alldeles för stort fokus på produktionen av el och att lösningen snarare ligger i att minska användningen. En sak som det inte talas lika mycket om är att det finns ett kraftslag som uppfyller alla dessa önskemål. Nämligen kraftvärme.
I kraftvärmeverk produceras el och fjärrvärme med hög verkningsgrad. Kraftvärmeverken ligger ofta centralt i städer och driften är oberoende av rådande väderlek. Anläggningarna kan således producera el under kalla vinterdagar då elbehovet är som störst och elnätet är som mest belastat. Den fjärrvärme som produceras används för uppvärmning av byggnader som annars sannolikt hade använt eldrivna värmepumpar för detta ändamål.
Att kraftvärmen är värdefull för energisystemet, och då speciellt i städer med kapacitetsbegränsningar i elnätet, har uppmärksammats i en rad utredningar under det senaste året. Jag har sett åtminstone fem utredningar som har behandlat problematiken i Stockholm och alla drar samma slutsats: Det kommer att vara brist på kapacitet i elnätet i tio år framöver och kraftvärmeverken i staden är mycket viktiga för att kunna hantera situationen.
En anledning till att kraftvärmen har hamnat lite i skymundan i debatten är att tekniken inte är vidare kontroversiell. Bland partierna i riksdagen finns en enighet om att kraftvärme är bra och att kraftvärmen behövs. Moderaterna har pratat om att det bör utarbetas en nationell strategi för fjärr- och kraftvärme. Ett förslag som även Miljöpartiet har lanserat. Detta stöds även av Energimyndigheten som i rapporten ”Heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning” beskriver kraftvärmen som mycket värdefull för energisystemet.
Ur den aspekten tycker jag att det är märkligt att den politik som förs snarare missgynnar kraftvärmen än premierar den. Bara under det senaste året har det införts flera styrmedel som ökar kostnaderna för att driva kraftvärmeverk, styrmedel som inte skapar miljönytta. Hit räknas skatten på avfallsförbränning som infördes förra året.
För att kunna utnyttja kraftvärmens fulla potential behöver det göras tre typer av förändringar i regelverk och styrmedel.
För det första, direkt kontraproduktiva regelverk och styrmedel måsta avskaffas eller modifieras. Exempel på detta är den ovan nämnda skatten på avfallsförbränning.
För det andra, prima eleffekt måste värderas och premieras. Detta skulle kunna åstadkommas genom att införa en effektpremie som tilldelas anläggningar viktat efter kraftslagets förmåga att producera el när effektbalansen i elsystemet är ansträngd. Som viktningsfaktorer kan man använda de tillgänglighetsfaktorer som Svenska kraftnät använder i rapporten ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden”.
För det tredje, det finns ett strukturellt fel i regelverk och metoder som innebär att de styr mot ökad användning av el när elnätet är som mest belastat. Till denna kategori hör till exempel Boverkets byggregler, Greenhouse Gas Protocol och skattenedsättningen för egenproducerad solel. Vart och ett av dessa styrmedel kanske inte är så drivande i sig, men samlat bidrar de till en missriktad styrning. En närmare beskrivning av problematiken finns i artikeln Missriktade styrmedel förvärrar kapacitetsbristen i elnätet.
Sammanfattningsvis: Kraftvärmen är värdefull för energisystemet men regelverken som påverkar måste modifieras om man ska kunna ta vara på kraftvärmens fulla potential.
Föredrag om eleffekt i Stockholm
Vid ett internt seminarium på Stockholm Exergi tidigare i vinter gav jag ett föredrag om problemet med eleffekt i Stockholm. Presentationen innefattar en översiktlig beskrivning av det svenska elsystemet, med fokus på kapacitetsbristen i Stockholms elnät. Jag beskriver hur fjärrvärme, kraftvärme och andra möjliga åtgärder kan bidra till att avhjälpa problemet. Föredraget finns att se på Youtube.
