Värmeberedskap

Allt fler fastighetsägare hör av sig till oss och vill förstå hur de kan hålla värmen i gång även vid ett elavbrott. Det handlar både om tryggheten för människorna i huset och om att minska risken för skador på fastigheten vid längre avbrott. Därför behöver beredskapen omfatta hela kedjan – från vår värmeproduktion till värmen ute i byggnade

Det innebär att värmeförsörjningen inte bygger på en enda produktionsanläggning eller ett enda bränsle. Vi har flera anläggningar, möjlighet att använda olika bränslen och egen elproduktion. Det ger flexibilitet och minskar sårbarheten vid störningar. För kunden innebär det goda förutsättningar för en stabil värmeleverans, men fastighetens egna pumpar och styrning behöver också fungera för att värmen ska nå hela vägen ut i huset.

Fastighetsägare kan bidra genom att förbereda sina byggnader för att klara störningar och hålla viktiga funktioner i gång. När en fastighet kan ta emot och fördela värme även vid ett elavbrott stärker det både tryggheten för dem som vistas där och skyddet för själva byggnaden. På så sätt blir fastighetens beredskap också en del av samhällets samlade motståndskraft.

För att värmen behöver fungera hela vägen. Även om vi kan leverera fjärrvärme fram till fastigheten behöver pumpar, styrventiler och värmestyrning lokal el. Utan dessa funktioner kan värmen inte fördelas vidare i huset. Beredskapsbatteriet ger dessa funktioner reservkraft, så att fastigheten kan ta till vara den värme som finns tillgänglig i nätet.

Beredskap behöver finnas på plats innan den behövs. Ett bra första steg är att förstå hur den egna fastigheten fungerar vid ett elavbrott: vilka funktioner måste hållas i gång och vilken uthållighet behövs? Det handlar inte bara om ett batteri, utan om att teknik, driftplanering och den samlade kunskapen runt hur den specifika fastigheten fungerar.

Batteriet installeras vid fastighetens befintliga fjärrvärmecentral och tar över automatiskt när elen försvinner. Det ger reservkraft till de pumpar och den styrning som behövs för att ta emot och fördela värmen i byggnaden. Batteriet producerar alltså inte värmen – den kommer från fjärrvärmenätet. När elen kommer tillbaka laddas batteriet upp igen automatiskt

Målsättningen som beskrivs i materialet är cirka 36–72 timmar med en batterilösning på omkring 20 kilowattimmar. Den faktiska tiden beror bland annat på fastighetens storlek och teknik, utomhustemperaturen, batteriets laddning och vilket driftläge som används. Därför behöver lösningen dimensioneras efter varje fastighet. Fortsatt uppvärmning förutsätter även att fjärrvärmeleveransen fungerar.

Skillnaden är hur vi prioriterar mellan komfort och uthållighet. Vid ett kortare avbrott är inriktningen att hålla värme och varmvatten i gång som vanligt. Om avbrottet blir längre kan temperaturen tillåtas sjunka för att spara batteri. I det mest kritiska läget prioriteras frysskyddet framför komfort, så att reservkraften räcker så länge som möjligt.

I det mest kritiska driftläget är målet att minska risken för att installationer fryser sönder, snarare än att hålla normal inomhuskomfort. Reservkraften prioriteras därför till de pumpar och den styrning som behövs för frysskyddet. Temperaturen tillåts sjunka och enligt en av textversionerna stängs varmvattnet av. Exakt vilka funktioner som hålls i gång behöver anpassas efter fastighetens förutsättningar.

Fjärrvärmen står för själva värmen, men fastighetens pumpar och styrsystem behöver el för att fördela den vidare i huset. Utan reservkraft kan de funktionerna stanna, även om värme finns framme vid undercentralen. Batteriet gör att fastigheten kan fortsätta använda fjärrvärmen. Eftersom reservkraften bara behöver driva pumpar och styrning, och inte producera värmen, blir elbehovet betydligt mindre än om även värmen skulle produceras med el på plats.