Bakom Beccs Stockholm finns människor med olika kompetenser och drivkrafter. Tekniken är avancerad, men framgången handlar om människorna som gör den möjlig. Här berättar några av våra medarbetare om sin del i arbetet för ett klimatneutralt Stockholm.
Bildtext: Josef Guttenkunst. Betongen och HVO är två av flera delar i arbetet med att minska klimatpåverkan under bygget av Beccs.
Hur bygger man en anläggning för koldioxidinfångning klimatsmart?
När Beccs Stockholm-anläggningen i Värtahamnen är klar kommer den att kunna fånga in koldioxid motsvarande hela Stockholms biltrafik varje år. Klimatet har stått i centrum även i konstruktionen. Betongen i fundamenten och bränslet i arbetsmaskinerna är två exempel.
Vi ställde tre frågor till Josef Guttenkunst, ansvarig för mark-, grundläggnings- och betongarbete i Beccs-projektet:
Hur har ni arbetat för att minska klimatpåverkan från betongen?
– Vi har använt olika typer av betong beroende på vilka krav som ställs på varje del och valt alternativ med lägre klimatpåverkan där det varit möjligt. I ett par av de större fundamenten har vi till exempel använt evoZero från Heidelberg Materials, en cement som möjliggör betong med mycket lågt eller netto-noll klimatavtryck.
Vad behöver ni ta hänsyn till när ni väljer betong?
– Fundamenten ska bland annat klara stora laster och höga krav på precision, samtidigt som olika betongsorter har olika egenskaper och torktider. Därför behöver vi hitta den lösning som fungerar bäst för varje del av bygget.
Hur arbetar ni mer för att minska klimatpåverkan under bygget?
– Ett annat exempel är användningen av HVO, ett förnybart dieselbränsle, i maskiner och transporter. Målet var från början att HVO skulle stå för 50 procent av bränsleförbrukningen under bygget, men nu bedöms andelen bli över 90 procent.
Bildtext: Erik Skoglund. Stålet i rörbryggan är ett exempel på hur materialval kan bidra till att minska klimatpåverkan under bygget av Beccs Stockholm.
Hur bygger man stort med mindre klimatpåverkan?
Rörbryggan är en central del av Beccs Stockholm-anläggningen och länkar samman det befintliga kraftvärmeverket med den nya anläggningen för koldioxidinfångning. Via rörbryggan leds rökgaserna till den nya anläggningen, och här går även ledningar för bland annat fjärrvärme, fjärrkyla och elkraft. I bygget har Stockholm Exergi bland annat tittat på hur valet av stål kan bidra till att minska klimatavtrycket.
Vi ställde tre frågor till Erik Skoglund, projektledare inom siteintegration i Beccs Stockholm-projektet:
Hur har ni tänkt kring valet av stål till rörbryggan?
– Till delar av rörbryggan har vi kunnat välja stål med lägre klimatpåverkan. Det uppfyller samma tekniska krav som övrigt stål i konstruktionen, exempelvis när det gäller hållfasthet.
Hur hänger stålval och cirkularitet ihop?
– Vi behöver bli bättre på att använda de resurser som redan finns. Stål kan återvinnas och användas på nytt, vilket skapar möjligheter till ett mer cirkulärt byggande.
Vilka möjligheter ser du med stål med lägre klimatpåverkan framöver?
– Det finns stor potential att använda mer i framtida projekt. Marknaden är fortfarande under utveckling och i takt med att utbudet ökar skapas också fler möjligheter. Det är ett materialval vi vill fortsätta utforska.
Bildtext: Martin Malm. Fasaden är ett exempel på hur materialval och gestaltning kan bidra både till lägre klimatpåverkan och till hur Beccs möter staden.
Hur får man en industribyggnad stor som ett stadskvarter att kännas som en del av staden?
När Beccs Stockholm-anläggningen växer fram i Värtahamnen får fasaden ett uttryck som knyter an till anläggningens funktion. Koldioxiden som fångas in kommer att transporteras för permanent lagring i berggrunden långt under havsytan. Det har inspirerat fasadens mönster av geologiska lager, som skapas med återbrukat tegel och samtidigt speglar platsens industrihistoria.
Vi ställde tre frågor till Martin Malm, en av arkitekterna för Beccs Stockholm, om tankarna bakom gestaltningen:
Varifrån kom inspirationen till fasaden?
– Vi ville att byggnaden skulle berätta något om det som faktiskt händer här. Därifrån kom idén till fasadens mönster, som är inspirerat av de geologiska lager där koldioxiden ska lagras.
Hur kommer de geologiska lagren att synas i fasaden?
– Vi arbetar med återbrukat tegel, både för att knyta an till platsens historia och för att minska fasadens klimatpåverkan. På nära håll syns hantverket i tegelmuren, medan det geologiska mönstret framträder tydligare på avstånd.
Vad vill du att människor som passerar anläggningen ska uppleva?
– Värme och omsorg. Det här är en industrimiljö med mycket plåt, maskiner och stora byggnader. Med teglet, grönskan och färgsättningen vill vi tillföra något annat och skapa en anläggning som stockholmare kan relatera till och tycka om.
