I Värtahamnen, strax utanför centrala Stockholm, pågår ett av Europas mest ambitiösa klimatprojekt. Intill biokraftvärmeverket som levererar värme och el till hundratusentals stockholmare byggs en ny anläggning för koldioxidinfångning som snart ska kopplas samman med den befintliga. Smiti Mehras jobb är att se till att omvandlingen sker utan problem.
Smiti är ansvarig för integration mellan den nya och gamla anläggningen. Hennes roll är att säkerställa att den nya koldioxidinfångningsanläggningen kan integreras sömlöst med det befintliga biokraftvärmeverket.
– I praktiken arbetar jag med att samordna projektet med driften. Vi bygger i anslutning till ett fullt fungerande kraftvärmeverk, så att få ihop det nya med de redan existerande delarna betyder allt för oss, säger hon.
Smiti har en bakgrund inom olja och gas, och har tidigare erfarenhet av att arbeta med energiomställningsprojekt. Det som lockade henne till Stockholm Exergi var skalan och vad projektet kan betyda.
– Det är ett av världens mest ambitiösa projekt för koldioxidinfångning, och det har potential att definiera hur tung industri kan ställa om i framtiden. Det faktum att det sker mitt i en stad gör det ännu mer unikt.
En målsättning i projektet är att inte köpa mer nytt än nödvändigt. Ett av Stockholm Exergis äldre kraftvärmeverk som inte längre aktivt används har komponenter i så pass gott skick att de kan ingå i den nya anläggningen. Strukturer, system och infrastruktur med lång återstående livslängd blir en del av den nya anläggningen för infångning av koldioxid.
– Det här är inte beslut som baseras på nostalgi, utan på tekniska bedömningar, besiktningar och erfarenheten hos dem som har drivit anläggningen i åratal. Frågan är inte vad vi kan återanvända, utan vad vi bör återanvända för att bygga säkert, tillförlitligt och med långsiktigt värde.
I praktiken innebär det allt från att återanvända befintlig utrustning, som värmepumpar, till att uppgradera transformatorer och installera helt nya rör- och kabelsystem. Det är en aktiv omvandling, snarare än passivt bevarande.
– De mest eleganta lösningarna är de där man inte längre kan se gränsen mellan gammalt och nytt.
Det är en sak att bygga en ny anläggning, men en helt annan att koppla samman den med ett biokraftvärmeverk som är i drift. Den tekniska utmaningen är att få det att fungera som en helhet.
Stockholmarna tänker sällan på varifrån värmen i elementen eller elen i uttagen kommer och det är precis så det ska vara. Men det ställer enorma krav på hur byggarbetet planeras.
– Allt börjar med en regel: energiförsörjningen kommer först. Vi planerar byggarbetet runt driften, inte tvärtom.
Under sommarmånaderna, när behovet av värme är lägre, stänger Stockholm Exergi delar av biokraftvärmeverket tillfälligt för att genomföra renovering och bygginsatser. Under resten av året handlar det istället om att utföra en noggrann sekvensering (vad som ska ske och i vilken ordning) och att samordna.
– Bygget behöver tillgång till anläggningen och driften behöver kontinuitet, så det uppstår ofta konflikter, men det är naturligt i den här rollen. Lösningen är att samordna tidigt och lösa problemen tillsammans. Vi har tur att vårt team är så erfaret att många kan systemet och känner varandra sedan länge.
Smiti beskriver tre perspektiv som styr varje beslut: säkerheten för alla som arbetar där, projektets framdrift och anläggningens driftsäkerhet.
– Vi vill röra oss snabbt. Men vi ändrar ett levande system som Stockholms invånare är beroende av. Den balansgången lever vi med varje dag.
För Smiti handlar jobbet om mer än balansgångar och deadlines.
– För ny teknik finns det alltid ett litet fönster när det går att göra det relevant. Missar man det, missar man det för alltid. Vi har alla vår del att bidra med. Om vi inte tar chansen när den finns, har vi inte gjort vad vi kunnat för planeten.
Varje gång teamet väljer återbruk framför rivning, utan att kompromissa med säkerhet eller funktion, ser Smiti det som en vinst för projektet, resurserna och klimatet.
– Det tankesättet är lika viktigt som ingenjörsarbetet i sig. Att bygga nytt betyder inte alltid att riva allt.
Hur hoppas hon att stockholmarna upplever den första anläggningen?
Andra helst lägger det inte märke till den alls, för att allt bara fungerar. Men bakom den tillförlitligheten finns något extra ordinärt: på en plats där energi har producerats i generationer växer nu en anläggning fram som fångar in koldioxid och bidrar till negativa utsläpp. Ibland byggs den smartaste framtiden på det som redan finns.
