Förmodligen tänker du sällan på det, om ens alls. Det 300 mil långa rörsystem som slingrar sig under marken och förser stockholmarna med fjärrvärme. Men hur funkar det egentligen? Och hur kommer det sig att ett system som började byggas redan på 1950-talet idag är bland det mest moderna och innovativa vi har? Vi har träffat Johan Lindström och Kent Jansson på Stockholm Exergi, som berättar mer om fjärrvärmenätet.
Det 300 mil långa fjärrvärmesystemet sträcker sig från Sigtuna i norr till Farsta i söder. Utöver vanliga bostäder förser nätet även skolor, arbetsplatser, sjukhus och en rad andra lokaler med återvunnen eller förnybar värme under årets kalla månader. Faktum är att kretsloppet under våra fötter möter nära en miljon människor, varje dag. Att det fungerar som det ska är därför avgörande, och det är där Johan och Kent kommer in i bilden. Johan är geografiområdesansvarig för alla delar av distributionsnätet i södra Stockholm.
– Som områdesansvarig är det min uppgift att ta hand om nätet och skapa förutsättningar för att det på lång sikt ska kunna möta framtida behov av både fjärrvärme och fjärrkyla.
För Kent ligger fokus på att säkra arbetsmiljön för de som jobbar med fjärrvärmenätet, både entreprenörer och Exergis egen personal. I sin roll som Safety & Quality Manager ser han till att samtliga följer de rutiner och regler som finns så att inga olyckor sker. Han jobbar också för att omgivningen ska påverkas så lite som möjligt av buller och damm, och dessutom kontrollerar han löpande kvaliteten på arbetet.
– Jag kan jobba med allt detta samtidigt när jag är ute i fält. Säkerställa att det finns en arbetsmiljöplan, en miljöplan och att alla medarbetare bär skyddsutrustning. Prata med entreprenörer och samordningsansvariga om risker och vad som görs för att minska dem. Och så diskutera byggtekniska frågor för att hålla den kvalitet vi vill ha.
När vi ber dem förklara hur fjärrvärmesystemet fungerar, liknar Johan det vid ett blodomlopp där produktionsanläggningarna, de olika kraftvärmeverken, är själva hjärtat. Närmast det finns de största delarna av nätet, lite som kroppens aorta. Dessa blir sedan mindre och mindre ju längre ut i systemet vi kommer. Nätet går alltid med dubbla rör, ett med hett vatten från anläggningarna och ett för att leda det sedan svalare returvattnet tillbaka för att värmas upp på nytt. Principen är ungefär densamma som när nätet byggdes, men tekniken har blivit betydligt modernare sedan dess.
– Idag använder vi exempelvis moderna så kallade kulvertrör med inbyggda larmtrådar. De gör det möjligt för oss att upptäcka fukt i isoleringen med ungefär en meters noggrannhet, utan att behöva gräva upp hela ledningen som med tidigare teknik. På så vis kan vi hålla koll och upptäcka läckor tidigt, och undvika onödigt spill i systemet, berättar Johan.
Fjärrvärmenätet, som är ett av Europas största, genomgår ständigt förbättringar och uppdateringar som ett led i att öka energieffektiviteten och därmed också minska dess miljöpåverkan. Det förebyggande underhållet, som sker via övervakningssystem, flygtermografering och ronderingar, är viktigt, poängterar Kent.
– Det gör att vi kan motverka för många akuta insatser och leveransstörningar, vilket i sin tur gynnar kunderna. En hög leveranssäkerhet är något vi hela tiden jobbar med att säkerställa.
Underhållet av fjärrvärmesystemet handlar om allt från reparationer av skadade ledningar, till att byta ut äldre delar och ersätta dem med ny teknik. Allt för att du, och resten av Stockholm ska ha tillgång till energi när och där du behöver den.