Hur mycket avfall förbränns i Stockholm och hur kan vi förbättra utsorteringen för minskad klimatpåverkan? Stockholm Exergis webbinarium "Avfallsmisslyckandet – Så minskar vi avfallets klimatpåverkan" den 24 november skapade stort intresse. Här kan du följa upp deltagarnas frågor och Stockholm Exergis svar.
Stockholm Exergi tar varje år emot 900 000 ton avfall för förbränning. Att sortera ut plastförpackningarna minskar koldioxidutsläppen med 105 000 ton per år. Här kan du ta del av alla siffror.
Här kan du se presentationen från webbinariet
35% matavfall i hushållsavfall som går till förbränning trots separat matavfallsinsamling i Stockholm är ett misslyckande när biogasbranschen behöver mer substrat. Vad gör Stockholm Exergi åt det ?
I sorteringsanläggningen i Brista kommer matavfall i särskilda påsar att separeras ut och skickas för rötning. Samma plan finns för sorteringsanläggningen som planeras i Stockholm. Stockholm Exergi är dessutom samarbetspartner med E.ON för biogasanläggningen vid Högbytorp, och således operativa och aktiva för att öka andelen matavfall för biogasproduktion.
Finns det något bättre alternativ till soppåsar i plast och kräver det förändring i insamlingssystem eller motsvarande?
Idag diskuteras olika material, bland annat biologiska plaster. Dessa kommer inte att ge upphov till klimatpåverkande utsläpp, men det är ändå viktigt att dessa plaster återvinns och cirkulerar maximalt innan de till slut blir ett biobränslen.
Flygaskan från avfallsförbränning i Högdalen & Bristaverket finns inte med i kretsloppet utan hamnar idag på deponi. Hur jobbar Stockholm Exergi med detta ?
Det pågår en utveckling inom området med ökad återvinningsgrad även av svårare askor, exempelvis för att utvinna vissa metaller. I nuvarande lösningar används våra askor vid behandling av andra avfallsslag. Det kan vara för att stabilisera andra askor eller neutralisera förorenade syror. Vår uppfattning är att även i askor och slaggprodukter finns värden som borde kunna återvinnas. En utmaning är att exempelvis återvunnen metall måste kunna möta råvarupriser som baseras på uttag av jungfruliga råvaror. En framtida resursknapphet behöver internaliseras på något sätt, och situationen påminner delvis om den för utsorterad plast.
När invigs anläggningen på Brista?
Intrimming sker nu och provdrift inom kort. Därefter i början av 2021 sker vårt övertagande.
Idag återvinns endast en del av den utsorterade plasten, resten åker ändå på energiåtervinning. Borde vi inte satsa mer på bättre återvinning innan vi satsar mer på utsortering?
Vi menar att denna utveckling behöver gå hand i hand. Vi får signalen från exempelvis FTI att det är bra att vi ökar utsorteringen och att de i sin tur arbetar hårt för att i sitt led förbättra arbetet med att ytterligare bearbeta och separera plaster för att maximera återvinning. Ökad sortering medför i princip att problemen tydligt sorteras dit de hör hemma, och det kanske kan påskynda arbetet. Men du har helt rätt att det finns en risk för koldioxidläckage om produktägarna dirigerar om den utsorterade plasten till annan förbränning.
När ni ska redovisa klimatpåverkan till avfallslämnare hur rent tekniskt gör ni detta? Kan ni på ett enkelt sätt mäta varje lass? Eller använder ni er av en schablon?
Inledningsvis blir det baserat på medelvärden, men vi kommer att behöva utveckla metoder att ge mer specifik återkoppling. Här kan och bör branschen utveckla standards, och initiativ i den riktningen pågår idag.
Är det möjligt att komma upp i samma temperaturer i förbränningsugnarna utan plast? Vilka anpassningar behöver göras i förbränningsugnarna för att inte försämra förbränningens verkningsgrad?
Panntekniskt finns det ett relativt stort spann kring vilket värmevärdet på inkommande matrial bör hållas inom för att kunna utnyttja pannans kapacitet, som vi tar hänsyn till. Det finns begränsningar både upp och nedåt vilket t ex. gör att vi inte klarar av att hantera avfall av 100% plast. Att vi sorterar bort ytterligare 75% plast påverkar dock inte förbränningens verkningsgrad.
Sista plastfraktionen skall återvinnas genom kemisk återvinning, chemical recycling.
Kemisk återvinning, och/eller avskiljning av koldioxiden vid energiåtervinning för upparbetning till ny råvara (CCU), är två metoder som sannolikt kommer. Vi menar att man inte ska utesluta någon av dem.
Finns det en risk för en intressekonflikt då kraftvärmebolagen med bättre källsortering i framtiden måste ersätta minskade volymer restavfallsbränsle med dyrare biobränsle vilket ger sämre ekonomi för kraftvärmebolagen ? Vilka incitament har kraftvärmebolagen att driva källsortering ?
Handeln med utsläppsrätter gör förbränning av fossilt material allt mer kostsamt, det är en drivkraft här och nu. På sikt måste vi ordna en de coupling där det uppstår mindre avfall per capita och det restavfall som återstår efter sortering för återvinning ska utgöras av material som kretsat i samhället och måste fasas ut, och om det finns fossilt material kvar i restavfallet krävs CCS. Det betyder i slutänden att den behandlingskapacitet vi har idag för energiåtervinning kan svara mot betydligt fler människors och verksamheters behov.
Ska vi sluta elda i framtiden?
Se svaret på frågan ovan.
Om biomassa kommer att, liksom plast, användas vettigt – varifrån skall ni då få värme ifrån?
Det biobränsle vi anväder är restprodukter från skogsbruket som skulle avge sin koldioxid ändå inom 10-20 år. Nu använder vi denna energi (som solen och fotosyntesen skapat) för att ersätta fossila och klimatpåverkande bränslen, så det är idag en i allra högsta grad vettig användning som behövs för att vi ska klara klimatmålen. När vi adderar avskiljning och lagring av CO2 från biomassa skapar vi dessutom som komplement de negativa utsläpp som kommer behövas.
Ni måste väl då ta hand om värmeflöden, som måste lagras över säsong, eller hur?
Energilager av olika slag är redan viktigt i våra system. Att lagra energi över hela säsonger sker hittills bäst genom att vi lagrar bränslen. Teknikutveckling kan dock skapa nya möjligheter.
När kommer politiska direktiv på att plastförpackningar ska vara återvinningsbara, idag görs flera förpackningar som ej går att sortera maskinellt då dem har sträckfilm etc. så dem hamnar i rejektströmmen. Borde ha bättre effekt än att införa skatt på plastpåsar som blir avfallspåsar och har sämre kvalite än den plast som ej går att sortera ut.
Det finns redan sådana direktiv inom EU. Vi håller med om att det som behövs idag främst är styrmedel som gör det billigare för producenter att i första hand efterfråga och använda s k sekundära råvaror dvs plast som sorteras fram för detta.
Vad gör ni/vi om det i framtiden införs: 1. Skatt på eldning och 2. Skatt på värmeutsläpp?
Det finns redan en skatt på avfallsförbränning. Den tas ut per ton avfall, och är lika hög oavsett om det är sorterat avfall fullt av plast eller ett väl sorterat avfall utan plast eller andra återvinningsbara komponenter. Detta behöver ändras.
Hur mycket bättre för klimatet är det att göra el och värme av avfall jämfört med att lägga avfallet på deponi? Låt oss ta 100 ton normalmix av avfallet i Högdalens bunker.
Det är inte ett alternativ för oss i Sverige med deponi, då vi har deponiförbud för brännbart avfall.
Jag jobbar som Förpackningsutvecklare i Dagligvaruhandeln/Grossist leden och vi har jobbat i flera år med att få återvunnetmaterial i diverse produkters förpackningar. Problemet att ofta det faller på priset på råvaran då priserna vi får från leverantörerna på återvunnet material är 50-300% dyrare än jungfru råvara. Då är det svårt att argumentera med inköparna att det är en viktigt investering när budgeten klarar inte av det stora prisskillnaden på materialet. Hur tycker ni att man kan påverka priset så att det blir lättare för oss Förpackningsutvecklare att argumentera och presentera återvunnet material som en rimlig kandidat?
Det var intressant och ett tydligt exempel. Det är precis kärnan i problemet och det som behöver korrigeras genom krav på eko-design, kvotplikt och återvinningscertifikat eller liknande lösningar. Dit kommer vi genom politiska beslut.
Om Preem, St1 eller andra företag lägger beslag på alla kolvätesrestflöden för tillverkning av framtida produkter, kan vi då finna nya värmeflöden?
Flera analyser pekar på att det finns en potential till hållbar biomassa men den är givetvis inte oändlig. Givet att miljö- och klimatkostnader, även bioloogsk mångfald, internaliseras i biomassans prisbild, och att vi har ett ramverk som säkerställer hållbart skogsbruk, så kommer uttaget att balanseras. För transportsektorn kommer elektrifiering och inom industrin satsas tungt på vätgas.
Genom att sortera ut sin plast från soporna blir Stockholm Exergi av med sina fossila utsläpp men hur tar förtaget ansvar för att problemet inte förskjuts? Vet man vem som ska ta emot plasten och skulle Stockholm Exergi även vara okej med att skicka plasten utomlands för återvinning?
Nationsgränser betyder egentlingen ingenting och de lösningar som ger bäst resurs- och klimatnytta, även om transporter beaktas, bör premieras. Det är sjävklart viktigt för oss att den utsorterade plasten inte bara körs runt och eldas upp av någon annan, men vår rådighet över vad som händer när vi sorterat ut plasten är inte alltid så hög. Vi vill dock följa detta noga.
Skall inte CO2 utsläppen cirkulera i en ”cirkulär ekonomi”? Är inte svaret CCU?
Se tidigare svar.
En hypotetisk fråga som handlar om en avlägsen framtid. Om vi lyckas med CCS i full skala över hela världen – låt oss säga år 2100 – vad händer med det globala ekosystemet om människan dammsuger atmosfären för mycket avseende CO2?
Det låter som ett lyxproblem 🙂
Skriverierna kring FTIs förbränning av plast på Gotland av plast som ej gick att återvinna, hur ser det ut idag? Är möjligheterna att återvinna även denna plast bättre idag eller finns tekniken i närtid?
Detta är en viktig fråga – det som sorteras fram nu bör återvinnas så att vi sluter kretsloppet av material. Se svaret ovan kring FTI:s arbete för ökad materialåtervinning. Vi noterar också att utvecklingen går framåt gällande plaståtervinning.
Varför inkluderas inte klimat- och miljökostnader i plastens marknadspris?
Varför det inte är så vet vi inte, men vi menar så klart att det borde vara så. Kanske ett område för en grön skatteväxling?
Ett fantastiskt patent är Sustonable. Byggmaterial av återvunnen plast med enorm potential. Se www.sustonable.com. Om det offentliga Sverige kräver återvunnet material i upphandlingar är det en bra start.
Tack för tipset!
Redaktionen har uppfattat önskemålet om att till nästa gång göra webbinariet mer interaktivt där moderatorn kan ta upp de frågor som kommer in ”online” under pågående seminarium.
