Variationen är stor:

– En period i vintras guidade jag politiker, forskare och myndigheter fem dagar i veckan eftersom intresset var så stort för vår forskningsanläggning där vi avskiljer koldioxid vid vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk i Värtan.

Det är visserligen inte ovanligt att Eriks projekt lockar långväga besökare. Men ingenting kan mäta sig med intresset för just koldioxidavskiljningen (även kallat BECCS, som står för Bio Energy Carbon Capture and Storage).

– Det som är så stort är att vi faktiskt kan skapa riktigt stora minusutsläpp med hjälp av beprövad teknik. Vi vet redan att det fungerar och att vi kan göra det i stor skala, våra tester går bara ut på att optimera tekniken.

Tekniken i fråga är faktiskt extra bekant för just Erik, eftersom Stockholm Exergi använde den för att rena stadsgas på den tiden gasproduktion var en del av verksamheten. Eriks första jobb på Stockholm Exergi, på 90-talet, var som laboratorie- och testingenjör vid just gasverket i Hjorthagen. Några år senare, när han hade utökat sin högskoleingenjörsexamen och blivit civilingenjör, hann han jobba som både teknisk projektledare, driftchef för gasproduktionen och sedan platschef för hela gasverket.

Men det är inte gas som är den röda tråden i Eriks många olika uppdrag på Stockholm Exergi. Istället är det vid frågor om att åstadkomma förändring som han verkligen lyser upp.

– Det gör mig stolt att vi åstadkommer skillnad på riktigt. Att vi gör saker som ingen annan gör. Och att jag själv verkligen kan bidra till det.

Gör nytta av avloppsslam

Många av Eriks utvecklingsprojekt handlar om att utvärdera olika nya sorters bränslen – endera sådana som Stockholm Exergi kan köpa in eftersom de är effektiva för att producera el och värme, eller problemämnen som samhället behöver hjälp med att hantera. Ett exempel på det sistnämna är avloppsslam:

– Avloppsslam är det som blir kvar i reningsverk, när de har släppt ut det renade avloppsvattnet i naturen. Det innehåller en massa gifter som måste tas bort från samhället och naturen – allt från medicinrester till mikroorganismer och tungmetaller. Förbränning är en bra metod för att destruera många av de ämnena.

För några år sedan hörde ett antal kommunala reningsverk av sig, eftersom de sökte bättre sätt att bli av med det problematiska avfallet och undrade om vi på Stockholm Exergi kunde hjälpa till. Erik gjorde beräkningar som visade att avloppsslammet, som i sig självt är alltför blött för att fungera som bränsle, borde kunna fungera om det blandas med returträ, som i sin tur är alltför torrt. Sedan ledde han tester i både laboratorieskala och i verkliga produktionsanläggningar.

Testerna gick bra och sedan februari 2020 eldar vi avloppsslam i Bristaverket, men Erik betonar att arbetet inte är färdigt. Slammet innehåller nämligen inte bara gifter, utan även livsviktiga ämnen såsom fosfor.

– Vi fortsätter att utforska tekniker för att kunna separera ut fosfor i andra änden och återföra den till jordbruket. Att förbättra kretsloppen handlar ju inte bara om att ta bort gifter, utan även om att återanvända så mycket nyttiga ämnen som möjligt.

Slutar aldrig lära sig

När man träffar Erik är det lätt att smittas av hans nyfikenhet och entusiasm. Efter mer än tjugo år i olika roller, de främsta med fokus på just forskning, utveckling och förändring, kombinerar han fortfarande heltidsarbete med halvtidsstudier.

– Just nu läser jag biokemi och astrofysik. Men över åren har jag läst en massa utbildningar, både tekniska ämnen och kurser inom ekonomi, juridik och humaniora.

Trots alla universitetsstudier är det nog på jobbet som Erik lär sig allra mest. Bredden på verksamheten – alla olika sorters pannor, rökgasrening, turbiner, bränslen, pumpar och annat – är så stor och i ständig förändring att ingen kan kunna allting.

– Dessutom är vi väldigt måna om att ta in examensjobbare och doktorander, som ofta för med sig ny kunskap och nya perspektiv. Och vi genomför många utvecklingsprojekt tillsammans med universitet, eftersom vi vill säkerställa att vi har vetenskapliga metoder och tillgång till aktuell forskning.

Några korta