Normalt sett är det under de senare sommarmånaderna som kunderna har störst behov av fjärrkyla, men i maj var förbrukningen uppe på nivåer som normalt bara ses i juli och augusti.

Under maj förbrukade fjärrkylakunderna i Stockholm närmare 50 000 MWh kyla. Det motsvarar det årliga kylbehovet för ca 14000 villor.

– I år har maj har inneburit en toppnotering vad gäller försäljning av fjärrkyla. Den långsiktiga trenden är att våra existerande kunders kylbehov minskar, eftersom många genomför smarta energieffektiviseringar i sina fastigheter – samtidigt som allt fler ansluter sig till fjärrkylanätet för att få det svalt och skönt. Tillsammans har vi faktiskt världens största fjärrkylanät, berättar, berättar Christer Boberg, marknadsutvecklare på Stockholm Exergi.

Försäljningen av fjärrkyla i maj är den största någonsin för månaden. En jämförelse är att förbrukningen under maj fem år tillbaka legat mellan 34 000 och 42 000 MWh. Maj i år sticker alltså ut rejält med en fjärrkylaförbrukning uppemot 50 000 MWh.

Stockholm har världens längsta nät för fjärrkyla. Runt 25 mil rörledning finns under mark och transporterar kyla till främst kontor, företag och gallerior. Stockholmarna ser aldrig rören och de flesta känner troligen inte till att de svalkas av just fjärrkyla när de sitter på jobbet eller går och handlar. Och till skillnad från de flesta stockholmare så gillar Stockholm Exergi när havsvattnet är kallt under sommaren eftersom att det är basen i fjärrkylan sommartid.

I ett bergrum under Kungsholmen lagras 50 000 kubikmeter kallt vatten, som pumpas in från bland annat Karlbergskanalen. Fyra kraftfulla pumpar trycker ut vattnet i fjärrkylaledningar utifrån vilket behov som finns hos kunderna. Maxflödet från kylalagret är 4200 kubikmeter per timme, vilket motsvarar ungefär 23 000 badkar fulla med kallvatten. Ytterligare ett stort kylalager finns i Brunkebergsåsen i centrala Stockholm. Och i Ropsten används kylan från havsvattnet.

– Vi ser ett ökat intresse från företagskunder eftersom att fjärrkyla är ett enkelt och driftsäkert sätt att säkra komfort i inomhusklimatet sommartid. Marknaden för fjärrkyla växer, till exempel i Kista där vi snart kommer att koppla på flera fastigheter till fjärrkylanätet, och det är väldigt positivt. Runt en tiondel av världens el går åt till att skapa kyla genom lokala kylmaskiner som drivs med el. Då är fjärrkylan ett mycket smartare alternativ eftersom vi normalt sett använder hälften så mycket el jämfört med en kylmaskin, säger Christer Boberg.

 

Så funkar fjärrkyla
1. Vi lånar kallt sjö- eller havsvatten för att kyla vattnet i det slutna fjärrkylanätet. På sommaren använder vi framförallt frikylan från sjövattnet i Ropsten. För de varmaste sommardagarna har vi dessutom kylmaskiner, värmepumpar och våra kylalager.

2. Det kalla fjärrkylavattnet pumpar vi ut i fjärrkylanätet. När behovet är mindre, fyller vi kylalager som kan användas efter behov. Våra största kylalager finns i bergrum i Hornsberg och under Brunkebergsåsen.

3. När fjärrkylavattnet kommer fram till fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt.

4. När fjärrkylavattnet lämnar fastigheterna har det blivit varmt igen. Innan det kyls med nytt sjö- och havsvatten återanvänder vi värmen i fjärrvärmesystemet (primärt vintertid). Det ger en hel del extraenergi – ännu ett sätt att värna naturens resurser.

Senast uppdaterad

  • Maria Tegin
  • 2018-06-15

Kategorier