Den senaste tiden har vi fått en del frågor kring huruvida höjningen av skatten på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk kommer att leda till minskade eller ökade utsläpp av koldioxid. Stockholm Exergi har i sitt remissvar angett att utsläppen för Stockholms del kommer att öka med 50 000 ton per år. Vi berättade även om detta i samband med att vi kommunicerade vårt beslut att ändra körordning i våra anläggningar och delvis tidigarelägga utfasningen av den sista koleldade anläggningen.

Frågorna vi fått är exempelvis ”hur kan det leda till högre utsläpp om man tar bort fossil el- och värmeproduktion?”. För att ge bakgrund och sammanhang åt frågan väljer vi att här ge ett mer omfattande svar än vad som ryms i ett par Twitter-inlägg.

Som en direkt konsekvens av skattehöjningen kommer Stockholm Exergi att förändra produktionen av fjärrvärme. Kolkraftvärmeverket i Värtan kommer att få en väsentligt kortare drifttid under åren 2019 – 2021 relativt den ursprungliga planen (som innebär att anläggningen ska tas ur drift 2022.) En följd av detta blir att utsläppen av koldioxid lokalt i Stockholm kommer att minska med cirka 300 000 ton per år (våra beräkningar är gjorda för år 2020).

För att täcka upp för den minskade produktionen av fjärrvärme i kolkraftvärmeverket kommer fjärrvärme istället att produceras i våra andra anläggningar. Detta kommer övervägande att ske i hetvattenpannor som eldas med biobränsle, i eldrivna värmepumpar, samt genom minskad elproduktion i andra kraftvärmeverk till förmån för ökad produktion av värme. Det är således inte bara körningen av kolkraftvärmeverket som påverkas av skattehöjningen.

Som en konsekvens av att elproduktionen minskar i kolkraftvärmeverket och övriga kraftvärmeverk, och att användningen av el i värmepumpar ökar, kommer Stockholm Exergis samlade elbalans att försämras med cirka 500 GWh per år.

När Stockholm Exergis elbalans försämras måste andra kraftverk i elsystemet öka sin produktion. Vattenkraft och kärnkraft påverkas inte eftersom dessa kraftslag redan används fullt ut. Vindkraft och solkraft påverkas inte eftersom dessa kraftslag enbart styrs av hur mycket det blåser och hur mycket solen skiner. Biokraft från kraftvärme i andra fjärrvärmenät påverkas inte eftersom dess produktion beror av det aktuella fjärrvärmenätets värmebehov.

Slutsatsen blir att det är anläggningar (utanför Sveriges gränser) som producerar el med fossila bränslen som ökar sin produktion.

I en rapport från Elforsk, Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion (rapport 08:30), analyseras frågan om vilka kraftverk som ökar sin produktion när elbalansen i Sverige förändras. I rapporten dras slutsatsen att utsläppen av koldioxid från dessa anläggningar ligger på i storleksordningen 700 kg per MWh. En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, Miljövärdering av energilösningar i byggnader (rapport B 2282), indikerar att emissionsfaktorn åren 2020 och 2021 ligger något högre. Stockholm Exergi har i sin beräkning använt faktorn 700 kg per MWh.

Sammantaget, för 2020, innebär detta att: 1) utsläppen av koldioxid lokalt i Stockholm minskar med cirka 300 000 ton, 2) Stockholm Exergis samlade elbalans försämras med cirka 500 GWh, och 3) emissionsfaktorn är 700 kg per MWh. Beräkningen görs enligt följande: 500*0,7-300 = 50.

Slutsatsen blir att utsläppen av koldioxid för Stockholms del ökar med 50 000 ton per år till följd av den höjda skatten på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk.

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad

  • Anna Andersson
  • 2019-05-13