Snart är vintern här och under vinterhalvåret ökar hushållens energikonsumtion samtidigt som energisystemen går för fullt. Om någonting i hemmets värmesystem inte är optimerat så kan det bli som mest kännbart när det är riktigt kallt ute. 

Innan den kalla säsongen drar igång på allvar är det därför en god idé att kontrollera eventuella energitjuvar i hemmet. Det finns nämligen sätt att påverka hur mycket energi som går åt utan att behöva tumma på komforten. Vissa åtgärder kan du göra själv, andra kräver expertis. 

Energispartips för hemmet
Oavsett om du bor i lägenhet, radhus eller villa så finns det saker du kan göra för att minska hur mycket energi som går åt till uppvärmning. Här är några enkla tips för hur du kan minska energianvändningen i vardagen. 

  • Täta läckorna. Ofta får du kalla golv om du har otäta fönster. Det är lätt att sätta in tätningslister i både fönster och dörrar.
  • Värm smart. Testa att dra ned temperaturen hemma. En grad lägre inomhustemperatur innebär ungefär fem procent minskad energianvändning. Och testa lägre temperatur i sovrummet – det gör ofta att man sover bättre.
  • Spara på distans. När du inte är hemma behöver du inte ha så varmt hemma. Dra ned värmen på elementen när du reser bort en längre tid. 
  • Vädra smart. När du behöver vädra, dra först ned termostaterna på elementen till noll och vädra sedan en kort stund med korsdrag. Dra sedan upp värmen igen. Låt aldrig fönster och balkongdörrar stå öppna länge när det är kallt ute. 
  • Möblera smart. Placera inte möbler, gardiner eller annat framför elementen

För den som sköter värmesystemet
Värmebehovet i ett hus kan variera stort vid samma utomhustemperatur. Det beror på exempelvis på väderlek, luftfuktighet, vindförhållanden och solinstrålning. Särskilt problematiskt är det runt noll grader då värmebehovet är stort samtidigt som väderleken kan skifta snabbt. 

De som ansvarar för skötsel av ett värmesystem, t.ex. villaägare och energi-ansvariga i Brf:er kan kika närmare på följande tre områden, som är viktigast att ha koll på inför vintern.

– Valet mellan att göra själv eller att låta en energiexpert göra åtgärder är beroende på din kunskapsnivå, dina önskemål och hur den aktuella problembilden ser ut. Vill man ha hjälp så kan man boka in en kostnadsfri rådgivning från oss, säger Johan Hellberg, civilingenjör i energisystem och värmerådgivare på Stockholm Exergi.

Reglering av värme
I undercentralens reglerutrustning finns ofta förinställda temperaturprogram för huset, en så kallad ”värmekurva”. Att reglera värmen görs enklast via värmekurvan. Det innebär att man ställer in önskad temperatur på radiatorvattnet när det strömmar från värmeväxlaren mot radiatorerna, alltså elementen. Det kallas framledningstemperatur. På sommaren kan framledningstemperaturen vara 20 grader och en kall vinterdag kan det behövas 60 – 70 grader. 

– För de flesta system gäller att om framledningstemperaturen sänks med tre grader så sänks rumstemperaturen i sin tur med cirka en grad. Det ger en värmebesparing på ungefär fem procent, berättar Johan. 

Ojämn värme
I ett flerfamiljshus kan vissa hyresgäster uppleva att det är för varmt samtidigt som andra boende klagar på att det är för kallt. Ett annat tecken på att det är obalans i systemet är att vissa fönster står på vädring under vintern.
Genom att injustera värmesystemet kommer rätt flöde till radiatorn vilket ger ett bra inomhusklimat. Samtidigt minskar energiförbrukningen.

– Du kan komma en bit på vägen mot ett bättre inomhusklimat genom enkla åtgärder. Börja med lokala problem som att till exempel fixa kärvande termostatventiler eller åtgärda otäta fönster. Se också till att möblera rätt så att inte möbler eller gardiner täcker elementet. Om problemen med obalans fortsätter bör du fundera på att injustera radiatorsystemet, säger Johan.

Luft i systemet
Problem i värmesystemet kan bero på att det finns luft i varmvattenkretsen. Eftersom luftens volym expanderar och krymper vid olika temperatur och tryck skapas olika problem i värmesystemet.

– Det här kan till exempel hända efter en renovering då man tappat ur vätskan ur värmesystemet, och sedan fyllt upp det igen. Då bildas luftfickor som stiger uppåt och fastnar i radiatorerna vilket ger en minskad värmeavgivning. För att komma till rätta med problemet kan man behöva lufta radiatorerna, förklarar Johan.

Det nya vattnet innehåller även syre. Konsekvensen av att ha syre i systemet är ofta rost vilket kan göra att de olika komponenternas funktion bli märkbart sämre och ger en minskad värmeavgivning. För att komma tillrätta med syre i värmesystemet kan man skaffa en avgasare som tar bort syret från vattnet.

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad

  • Anna Andersson
  • 2018-11-07