Vi ser positivt på den förstärkta satsningen på industriklivet och stödet för utveckling av teknik för infångning och lagring av koldioxid. Att skapa kolsänkor är en nödvändighet för att kunna nå FN:s mål om att stoppa den globala uppvärmningen vid 1,5 grader. Senare i höst tar vi en testanläggning för infångning av koldioxid genom BECCS (Bio Energy with Carbon Capture and Storage) i drift vid Värtaverket. Testanläggningen är det första projektet i Sverige som har erhållit stöd inom ramen för industriklivet för just koldioxidinfångning. Vi anser att det behövs fortsatta satsningar för att möjliggöra kolsänkor via BECCS och välkomnar denna punkt i budgetpropositionen.
Som en fortsättning av den ”gröna skatteväxling” som presenterades redan i våras föreslås nu en skatt på avfallsförbränning. Denna typ av beskattning har testats tidigare. Under åren 2006-2010 fanns en skatt på avfallsförbränning i Sverige som avskaffades eftersom den visade sig vara kontraproduktiv. Förslaget att återinföra en skatt på avfallsförbränning har kritiserats av ledande remissinstanser, bland dem Naturvårdsverket och Konkurrensverket. Från Stockholm Exergis sida ser vi allvarligt på att skatten införs trots att den inte kommer att leda till de önskade effekterna. Den saknar helt effekt på de led där avfall uppstår och den motverkar till och med sortering.
– Skatten på energiåtervinning kommer inte att minska kommuners och verksamheters behov av behandling genom energiåtervinning. Det blir en skatteinkomst till staten samtidigt som kraftvärme och effektiv sortering med klimatnytta dessvärre motverkas. Det här är alltså ingen miljöskatt och det är allvarligt att devalvera värdet av begreppet genom att kalla rent fiskala skatter för gröna. Tyvärr är det här dessutom en miljöskadlig skatt, eftersom den gör återvinning av plast mindre lönsam. Som nämns i propositionen ska detta ses över. Det är nödvändigt för att denna skatt inte ska motverka precis det skatten motiveras med: ökad hushållning med resurser, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.
Vi som driver anläggningar för energiåtervinning ur samhällets restprodukter (verksamhets- och hushållsavfall) håller med om att resursanvändningen måste bli bättre och att materialåtervinningen bör öka. Vi har under året påbörjat etableringen av en sorteringsanläggning som kommer att sortera ut plast och metall ur hushållsavfall innan förbränning. De fossila koldioxidutsläppen kan därigenom minska med hela 75 procent. Men det är såklart ännu bättre om dessa material tas om hand på rätt sätt från början, och allra bäst är det om mängden avfall som uppkommer i samhället minskar generellt. Därför önskar vi istället att få se nya incitament för ökad sortering i alla led.
– Avfallsförbränningsskatten blir en kostnad för den som städar upp, inte för den som skräpar ned. Det vi menar när vi kallar en avfallsförbränningsskatt för kontraproduktiv är att den felaktigt uppges driva mot ökad utsortering av plast och lägre koldioxidutsläpp från förbränning. Men skatten gör ingen skillnad på om det som behandlas med energiåtervinning är välsorterat eller fullt av plast. Det skulle t.o.m. vara lönsamt att avstå från sorteringen. Skatten har alltså ingen effekt på hur mycket avfall som alstras i samhället och försvårar för oss som, med klimatbidrag, vill investera för ökad resurshushållning och lägre utsläpp av koldioxid, säger Wikström.
De sorteringsrester som blir kvar efter att bl.a. fossil plast har sorterats ut kommer att beskattas lika hårt (per ton) som avfall som inte har passerat sorteringsanläggningen. Plast innehåller mycket energi i förhållande till sin vikt. Ju mer plast som sorteras ut från det ursprungliga avfallet, desto mindre energi per viktenhet innehåller den rest som återstår. Det innebär i sin tur att mer sorteringsrester måste användas för att upprätthålla energileveransen. Eftersom att skattesatsen anges i kronor per ton innebär det en högre skattekostnad att använda välsorterat avfall som bränsle. Sammanfattningsvis innebär detta att ju mer plast som sorteras ut, desto mer skatt måste kraftverkens ägare betala. Bara i Stockholm handlar det om stora volymer plast som det kan bli lönsammare att energiåtervinna än att sortera ut och materialåtervinna. Volymmässigt motsvarar det mer än 300 miljoner 1,5 liters PET-flaskor årligen bara för den sorteringsanläggning som Stockholm Exergi nu håller på att bygga.
I omställningen till ett hållbart samhälle behöver vi fokusera på de åtgärder som ger bäst effekt till lägsta möjliga kostnad. Det sker tidigt i processen, inte i dess sista steg.
– En bra och rättstyrande miljöskatt ska inte ge långsiktiga intäkter till staten, utan driva förändring och omställning, så att det som beskattas minskar i omfattning. Det kommer inte denna skatt att göra. Den riktas mot de aktörer som tar hand om det som samhället borde ha tagit hand om i tidigare led. Man straffar den som städar upp istället för den som skräpar ner. Man straffar samtidigt kraftvärmen som vi alla vet behövs, inte minst för att säkerställa att det finns el i Stockholm, säger Wikström.
