Dagens Nyheter har gjort en nyhet av att utsläppen av koldioxid från Värtaverket år 2017 som ska användas som grund för överlämning av s k utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem fortfarande är föremål för prövning. Eftersom DN har utelämnat fakta som vi redovisat för dem, och som funnits öppet och tillgängligt på vår hemsida, vill vi göra följande kommentarer.
- Den process som nu pågår avseende utsläppen 2017 syftar till att vi ska överlämna rätt antal utsläppsrätter till det så kallade unionsregistret, inom ramen för EU:s handel med utsläppsrätter. Lagstiftningen, med krav på övervakning och noggrannhet, syftar till just detta. Att rapportera rätt utsläpp är en självklarhet för oss.
- Naturvårdsverkets preliminära bedömning innebär att vi har överlämnat ca 0,7 % för få utsläppsrätter.
- Vi har enligt vår egen bedömning och som nu styrks av extern expertis överlämnat ca 0,2 % för många utsläppsrätter för Värtaverket 2017 och någon avgift ska inte utgå.Den metod vi tillämpat har godkänts av tidigare tillsynsmyndighet.
- DNV ville inte verifiera vår utsläppsrapport men när den väl inrapporterats kan den inte justeras. Det är naturvårdsverket som då ska ta vid och fastställa vilka utsläpp som ska räknas om till utsläppsrätter och överlämnas till handelsregistret.
Vårt arbete med intern kontroll fortsatte efter att rapporten inlämnats och blivit ”låst”, inte minst med anledning av de frågeställningar DNV belyst i sin granskning, och vår bedömning var att vi behövde överlämna fler utsläppsrätter än vi först beräknat. Detta gjordes inom utsatt tid och nu är frågan om vi överlämnat för få eller för många utsläppsrätter.
Naturvårdsverkets bedömning är ännu inte klar. De har kommunicerat ett utsläppsvärde för Värtaverket 2017 som vi kan yttra oss över senast den 21 december i år, vilket vi avser att göra då vi anser att de överskattat utsläppen. Frågan är alltså inte slutgiltigt avgjord.
Hur går processen till och vad gäller frågan?
Vår beräkning och rapport till rapporteringssystemet avseende Värtaverket ska verifieras av en extern oberoende granskare. Vi har anlitat olika bolag som varit ackrediterade av SWEDAC för detta. Vi skiftar med vissa intervall mellan de ackrediterade granskningsbolagen då vi vill ha en hög kvalitet i granskningen och vill att nya granskare ska se på övervakningsprogrammet med nya ögon. Det normala är att varje granskning leder till att granskaren lämnar både s k avvikelser (man hittar något fel som måste korrigeras) och förbättringsförslag, och detta gjorde även de granskare som Bureau Veritas anlitade. När vi informerades om att Bureau Veritas förlorat sin svenska ackreditering valde vi att anlita ett annat företag, DNV. Vi saknade grund för att i förtid avsluta vårt avtal med Bureau Veritas, som hela tiden var ackrediterade för denna granskning. Vi är dock givetvis alltid beroende av att de som granskar vår verksamhet har erforderlig kompetens och förmåga att genomlysa de komplexa processer som förekommer på Värtaverket. De flesta granskare, inklusive DNV:s, har vittnat om att denna anläggning förmodligen har Sveriges mest komplicerade system.
Utsläppsrapporten från Värtan 2017 bedömdes inte som tillfredsställande av DNV och då ska naturvårdsverket ta över och slå fast CO2-utsläppet som ska vara grund för hur många utsläppsrätter som ska överlämnas. Vi kan i det läget inte ta tillbaka och justera rapporten som är låst i rapporteringssystemet. Men vi har försett naturvårdsverket med omfattande underlag där vi bl a reviderat upp förbrukningen av kol något.
Med hänsyn till den fördjupade granskning vi gjorde efter DNV:s granskning valde vi att överlämna utsläppsrätter till en högre nivå jämfört med den ursprungliga utsläppsrapporten. Det fanns dock inte tid eller ens formell möjlighet att revidera den initiala utsläppsrapporten.
En komplicerad fråga är hur den dolomit som blandas med kolet som en del i reningsprocessen ska bedömas. DNV ifrågasatte den metod som hittills använts och godkänts av tillsynsmyndigheterna. De experter vi därefter låtit granska denna fråga ännu en gång har nu kommit fram till att den beräkningsmodell vi har använt, baserat på vilken kemisk reaktion som sker i en trycksatt panna med hög temperatur, är korrekt. För 2017 skulle det innebära att vi har rapporterat in ett större utsläpp än vi faktiskt haft.
Huvudsyftet med hela processen är att verksamheter ska överlämna rätt antal utsläppsrätter till systemet för utsläppshandel. Såvitt vi nu kan bedöma har vi överlämnat för många utsläppsrätter, inte för få. Men det är naturvårdsverket som slutligen ska avgöra detta.
Fjärrvärmen i Stockholm bidrar till allt lägre utsläpp och snart är vi fossilbränslefria
Varje dag förser vi runt en miljon människor som bor och jobbar i Stockholm med värme och el till 85 % baserat på förnybar energi och återvunnet bränsle. Den produktion av el och värme som fortfarande kommer från kol uppgår till ungefär 15 % av den totala produktionen. För enbart fjärrvärmen är denna siffra ännu lägre, ca 11 %. En stor del av det kol som används går nämligen till att förse Stockholm med el under kalla vinterdagar. Det behövs helt enkelt för att säkra den eleffekt som huvudstaden behöver.
Värtaverket består av flera olika enheter, bland annat vår sista koleldade anläggning. Att denna anläggning är en stor punktkälla är inte så konstigt. Hela idén med fjärrvärme är att samordna och samla produktionen av el och värme till en plats, istället för att ha många små pannor utspridda över staden. Det är fjärrvärmesystemets samlade miljöprestanda som har betydelse för klimatet, inte de enskilda skorstenarnas utsläpp. Och nu befinner vi oss på målrakan. Snart ska det sista fossila bränslet fasas ut.
Vi ska fasa ut det sista kolet till 2022
Omställningen till ett hållbart och fossilfritt Stockholm pågår, och vi har ett inriktningsbeslut om att fasa ut den sista kolen från fjärrvärmesystemet år 2022, under förutsättning att vi kan upprätthålla leveranssäkerheten. Fram till dess ska vi fortsätta att driva vår verksamhet så effektivt som möjligt, vilket bland annat innebär att vi ständigt övervakar våra anläggningars miljövärden och betalar för utsläpp av koldioxid inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter inom EU. Utsläppshandeln är ett viktigt instrument för att minska utsläppen av koldioxid inom hela EU och vi har aktivt drivit på för att priset för utsläppsrätter ska öka. Vår prognos är att våra kostnader för utsläppsrätter kommer att fördubblas på fyra år, beroende på att tilldelningen kommer att halveras och priset på utsläppsrätter går upp. Det gör att kolet blir dyrare för oss att använda, fram tills att vi fasar ut det.
