Stockholm Exergi är en av de remissinstanser som har fått lämna synpunkter på regeringens förslag till nya skatteändringar gällande kraftvärme och avfallsförbränning. Här presenterar vi vår inställning.
Vi och våra kunder delar regeringens vilja att skapa ett fossilfritt samhälle, men de aktuella förslagen om att återinföra skatt på avfallsförbränning samt att åttadubbla koldioxidskatten och tredubbla energiskatten på kraftvärmeanläggningar går i motsatt riktning. Vi vill se ett omtag i dessa frågor, och mäta den gröna skatteväxlingen i termer av ton koldioxid som tas bort från atmosfären, inte i miljarder kronor som omfördelas mellan olika aktörer, utan reell klimatnytta.
Vi bedömer att förslagen på nya skatter får flera negativa konsekvenser:
- Koldioxidutsläppen kommer att öka och den redan pågående omställningen till fossilfrihet i energibranschen riskerar att tappa fart.
- Den brist på eleffekt som redan föreligger i storstadsregionerna förvärras.
- Sorteringen av avfall riskerar att minska.
Dessutom kommer de statliga skatteintäkterna att sjunka. Slutligen, att lägga fram dessa förslag bara sex respektive tolv månader innan de ska införas är en alldeles för kort tidsfrist i en bransch som planerar sin verksamhet i perspektiv av decennier snarare än år.
Kraftvärme är ett klimat- och resurseffektivt sätt att producera fjärrvärme och el, då bränslet används för två olika ändamål samtidigt. Kraftvärme är också ett leveranssäkert sätt att producera fjärrvärme och el, som kompletterar utbyggnaden av väderberoende vind- och solkraft. Kraftvärmen är en nödvändig pusselbit för att nå Sveriges mål om fossilfrihet och den behövs för att tillgodose nationella och lokala behov av värme och el.
Att beskatta fossileldade kraftvärmeanläggningar kan låta som en god idé (trots att de redan är med i EU:s system för handel med utsläppsrätter). Men detta gäller ett fåtal anläggningar i Sverige, ägda av aktörer som redan har långt gångna planer för att fasa ut de fossila bränslena. I en underlagsrapport som släpptes så sent som för några veckor sedan avstyrker Naturvårdsverket förslaget på höjning av skatten på kraftvärme. De skriver att ”omställningen kommer att ske även utan skatteförändringen” eftersom beslut om övergång till förnybara eller återvunna bränslen redan är tagna.
Förslagen innebär att koldioxidskatten åttadubblas och energiskatten tredubblas, vilket slår undan benen på kraftvärmen. Det leder till ökad elimport från länder som har en större andel fossila bränslen i sina energisystem än Sverige. Förslagen kommer därför att leda till ökade europeiska utsläpp. I Stockholms fall handlar det om ökade CO2-utsläpp i storleksordningen 50 000 ton per år.
Förslagen leder också till lägre statliga skatteintäkter. Enbart i Stockholm minskar statens skatteintäkter med ca 30 miljoner kr. Förslaget bygger på en felaktig bedömning om att det ska generera 444 miljoner kr i ökade skatteintäkter från energiskatt och koldioxidskatt.
Elförsörjningen är redan idag pressad, och förslagen förvärrar eleffektsituationen i stora städer. I Stockholm blir bristen på eleffekt allvarlig redan inom ett par år (2021 enligt elnätsbolaget Ellevio), när staden fortsätter att växa, transportsektorn elektrifieras och infrastrukturen byggs ut. Överföringen från stamnätet till Stockholm är redan idag för låg och Stockholm Exergi tillför ytterligare ca 20 procent för att täcka stadens elbehov.
Elen behövs, men det är dyrare att bygga kraftvärmeverk. Förslagen leder till satsningar enbart på värmeproduktion, utan el, vilket innebär en direkt bristsituation gällande eleffekt i Stockholm.
Skatt på avfall måste läggas där det finns möjlighet att minska avfallet: i producent- och konsumentled. När någonting redan har slängts så gör en skatt ingen skillnad, den minskar inte mängden avfall eller dess innehåll. Om detta råder en överväldigande enighet, dels i statens egen utredares analys (SOU 2017:83 Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?), dels bland de remissinstanser som yttrat sig över förslaget. Att innehållet av fossil plast i det avfall som förbränns inte minskar har man sett i praktiken eftersom att en sådan skatt redan har prövats. Den avskaffades 2010.
Det som blir kvar efter sorteringen innehåller mindre energi när den energirika plasten tagits bort, och då krävs större mängd av det sorterade avfallet för att producera samma mängd värme och el. Eftersom skatten betalas i kronor per ton leder detta till den allra märkligaste effekten av förslaget om avfallförbränningsskatt: rent ekonomiskt skulle det alltså vara bättre för de bolag som driver avfallsförbränning att stoppa sina planer på sorteringsanläggningar. Det blir direkt kontraproduktivt ur miljö- och klimathänseende, och minskar istället utsorteringen av fossil plast, samtidigt som statens skatteintäkter sjunker.
Verkningsfulla styrmedel måste riktas högre upp i avfallshierarkin, exempelvis för att förpackningsindustrin ska ta fram material och sammansättningar som är lättare att sortera.
Och det finns andra utmaningar, som en förändring av hur tilldelningen av utsläppsrätter till biokraftvärmeanläggningar ska ske, hur elcertifikatsystemet ska utformas och hur Boverkets byggregler ska se ut. Samtliga riskerar att snedvrida konkurrensen och möjligheterna till utveckling av klimatsmart fjärrvärme och kraftvärme.
Stockholm Exergis mål är att skapa en både resurs- och klimatneutral fjärrvärme till senast 2030, alltså väsentligt tidigare än de nationella målen. Vi vet också att våra kunder vill ha en klimatsmart produkt.
Alla politiska partier har utryckt förståelse för behovet av kraftvärme för att klara klimatomställningen. Om detta är allvarligt menat måste man utforma skatteförslag som bidrar till en klimateffektiv och resurseffektiv energipolitik. En energipolitik där vi utgår från ett globalt perspektiv och inte bara tittar på Sverige, där vi kan skilja på effekt och energi och där vi utgår ifrån grundpremissen att det svenska energisystemet är sammankopplat med det nordeuropeiska elsystemet – och att Sverige framöver kommer att vara beroende av import av eleffekt. Nu liggande förslag är kontraproduktiva.
Vi efterlyser därför ett omtag i dessa frågor. Vi tycker att den gröna skatteväxlingen ska mätas i termer av ton koldioxid som tas bort från atmosfären, så skapas reell klimatnytta.
