När Gustav Bergquist på datahallsföretaget Bahnhof i Stockholm först såg att Fortum Värme erbjöd sig att betala för datahallens spillvärme, ansåg han att det lät för bra för att vara sant.
I dag, ett par år senare, har Bahnhof utvecklat sin affär. De får nu betalt för någonting som tidigare var en kostnad.
Det började med ett mejl för ett par år sedan. Det var ett av de mellan femtio och hundra mejl som varje dag plingar till i Gustav Berguqists inbox. Många mejl försvinner i mängden, och en hel del förblir oöppnade. Av något skäl som han själv inte begriper, öppnade han det här mejlet som vid en första anblick erbjöd honom betalt för Bahnhofs överskottsvärme från datahallarna.
Det ledde till att Gustav Bergquist läste hela mejlet. Kanske läste han det flera gånger, tror han, för det som stod i mejlet verkade vara för bra för att vara sant. Vad kunde haken vara? Mejlet var en inbjudan till ett seminarium som handlade om hur det går till att återvinna överskottsvärme och – mot ersättning – tillföra den till fjärrvärmenätet.
– Jag ger det en timme, tänkte jag och gick dit och lyssnade. Det var någon politiker där också. Jag trodde först att jag hade missförstått allting, för jag kunde inte förstå annat än att Fortum skulle ge upp en intäkt, och sedan betala för det också. Det rimmade illa, och jag hade svårt att se deras affärsmässiga upplägg. Jag var helt säker på att Fortum hade en parallell agenda.
Gustav Bergquist är teknikchef på Bahnhof med uppdrag att styra företagets all teknik och den tekniska personalen. Han har två huvudområden i sitt ansvarsområde, datahallar och internetoperatörer. Efter seminariet gjorde Gustav analysen att ”förändringen jämfört med tidigare var för stor för att det skulle gå att ta till sig idéerna omedelbart”. Han tänkte också att Fortum kanske ville ”låsa in” sina kunder. Det tog ett tag att förstå att så inte var fallet.
– Man är inte van vid att energibolag är så lätta att ha att göra med. Så det var svårt med omställningen, och att fatta, acceptera och lita på att det här var någonting bra även för oss.
Projektet ”Öppen fjärrvärme” har varit omfattande, eftersom de tekniska lösningarna inte fanns från början. Det fick Bahnhof vara med om att själv lösa. I inledningen av projektet var oron stor hos Bahnhof att de själva skulle behöva specialanpassa tekniska lösningar för att det skulle fungera. Ganska tidigt i processen såg de dock att det fanns en generaliserbarhet i lösningarna och att de skulle kunna användas i Bahnhofs samtliga tre datahallar i Stockholms innerstad.
Bahnhof gick in i ”Öppen fjärrvärme” i tron att svårigheterna skulle gå att lösa, men ingen hade facit. Ganska utbredd var farhågan att det inte var möjligt att gifta ihop en datahall med ett fjärrvärmenät.
– Vi försökte förhålla oss neutralt, och successivt klarnade bilden och vi började på allvar tro att det skulle kunna gå att omvandla en kostnad till en intäkt.
Affärsupplägget har varit ekonomiskt attraktivt och när Bahnhof vidgade perspektivet såg systemet som helhet ”fantastiskt ut”. Ett av de inledande problemen var dock att Bahnhof tidigare aldrig hade adresserat sin marknad med ”den här typen” av värderingar.
– Alla som jobbar med datahallar talar om hur effektiva de är och hur miljömedvetet hanteringen bedrivs, men när de talar om det handlar det bara om det som händer inom den egna datahallens väggar.
Bahnhof talar numera om miljömedvetenheten ur ett mycket större perspektiv. Gustav Bergquist konstaterar ändå att det är svårt att åstadkomma en ordentlig perspektivförskjutning.
