Vi ser flera signaler på att dagens styrmedel behöver skärpas. Men låt oss först säga att koldioxidskatten har varit en framgång för Sverige som nation. Sverige är ett av få länder som lyckats kombinera ökad ekonomisk tillväxt med minskad klimatpåverkan. Sedan koldioxidskatten infördes har utsläppen i Sverige minskat med cirka 25 procent medan bnp ökat med 69 procent, vilket har varit möjligt med Sveriges stora tillgång på bland annat bioenergi och vattenkraft. Vi ser också att utsläppshandeln i EU har förbättrats. Om överskottet av utsläppsrätter successivt minskas kommer vi framöver att se ett högre koldioxidpris som gynnar omställningen.
Det finns osäkerheter om vart politiken är på väg, både i EU och i Sverige. Från Hagainitiativet och ett hundratal andra företag driver vi på för att EU ska skärpa sina klimatmål. EU-målen måste ligga i linje med IPCC:s rapport om max 1,5 graders uppvärmning. Bland annat måste utsläppen utanför utsläppshandeln budgetsättas och minskas. Det skulle ge tydliga ramar för de styrmedel i EU som behövs framöver.
I Sverige är det framför allt i transportsektorn som otydligheten är stor. I Klimatpolitiska rådets senaste utvärdering av regeringens klimatpolitik poängteras transportsektorns betydelse för den svenska klimatomställningen. Därför undrar vi: När kommer reduktionsplikten, med ökad andel biodrivmedel i bensin och diesel, att slå igenom ordentligt, så att stora och nödvändiga investeringar i biodrivmedelsproduktion blir lönsamma? Hur vill man gynna inhemsk produktion av biodrivmedel från jord-, och skogsbruk och avfall? Hur driver regeringen på inom EU för att besluten ska gynna klimateffektiva biodrivmedel? Hur snabbt byggs laddinfrastrukturen för elfordon upp? Hur växlar vi upp arbetet med elvägar?
När vi nu gör våra klimatbokslut och undersöker hur företagen ser på klimat och lönsamhet ser vi att dessa frågor behöver besvaras.
I årets klimatbokslut, där alla företagen i Hagainitiativet redovisar utsläppen och beskriver hur vi ska nå klimatmålen, ser vi visserligen att 10 av 14 företag klarar klimatmålen till 2020. Det är två år före målet. Men vi ser samtidigt att vissa av utsläppen ökar. Det beror bland annat på svag klimatpolitik i transportsektorn.
Vad behöver då göras mer konkret? För att svara på den frågan har Hagainitiativet frågat fler än 200 företag i en undersökning som genomförts av Demoskop under våren 2019. Undersökningen visar på stora framsteg men också att allt inte går i rätt riktning. Resultaten är tydliga:
Fler företag ser att de tjänar på klimatarbetet
Vartannat företag ser att klimatarbetet har en positiv effekt på resultaträkningen. Det är 10 procentenheter fler än i en liknande undersökning för två år sedan. Bara 5 procent ser en negativ effekt. Det visar att marknaden generellt sett belönar företag som tar aktivt klimatansvar.
Fler företag ser att klimatarbete är positivt för finansieringen
I dag ser 35 procent av företagen att klimatarbetet har en positiv effekt på deras finansieringsmöjligheter, upp från 26 procent för två år sedan. Detta visar att de åtgärder som gjorts på finansmarknaden på senare år haft effekt. Finansmarknadens aktörer tror dessutom att än fler företag kommer att se dessa effekter framöver.
Fler företag ser kostnader med klimatarbetet
Företagens syn på klimatarbetets effekt på lönsamheten är generellt sett positiv, och undersökningen visar en utveckling mot alltmer positiva svar. Men det finns ett viktigt undantag. Fler företag (från 15 procent för två år sedan till 20 procent i år) ser att klimatarbetet höjer kostnaderna och färre ser att det sänker kostnaderna. Det borde gå åt andra hållet. Det borde inte vara dyrare att göra rätt.
Samtidigt visar statistiken att utsläppen i Sverige inte är i närheten av att minska så mycket som de gällande klimatmålen kräver.
För att företagen ska kunna ta sin del av ansvaret för att nå det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 behövs styrmedel som gör det lönsamt att agera och investera i de stora tekniksprång som krävs.
Det behövs skarpare mål och styrmedel:
- Sverige bör driva på så att EU sätter mål om nettonollutsläpp senast till 2050, inklusive skarpare mål till 2030 och 2040. Det bör upprättas en koldioxidbudget – för de utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln – som ligger i linje med ambitiösa scenarier i IPCC:s 1,5-gradersrapport. En bindande målsättning kommer att vara positiv för företagen och peka ut riktningen för investeringar och satsningar under kommande år.
- Det behövs utvecklings- och investeringsstöd för stora tekniksprång som leder fram till så kallade negativa utsläpp (exempelvis genom koldioxidfångst och -lagring från bioenergianläggningar, BECCS) och investeringsstöd till övrig koldioxidfångst och -lagring (CCS), som kommer behövas under omställningsperioden.
- Det behövs strategisk offentlig upphandling för att börja bygga en marknad för de företag som kan leverera klimatneutrala produkter och tjänster redan i dag.
- Det behövs tydlighet och långsiktighet för transportsektorn. I Sverige ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030, i stället ökar utsläppen. Därför behövs ett högre tempo inom flera olika områden. Det behövs beslut rörande reduktionsplikten fram till 2030, hårt tryck från regeringen på EU för att skapa bästa möjliga förutsättningar för biodrivmedel med högsta hållbarhets- och klimatprestanda, effektiv logistik, plan och styrmedel för elvägar, ökad användning av förnybart inom sjöfart och flyg, ökad kapacitet i järnvägen samt utbyggd infrastruktur för elfordon.
Vi ser att det är affärsmässigt riktigt att minska utsläppen och vi har länge gjort det med god lönsamhet, men politiken måste också göra sitt. Tryck på EU med kraft och leverera långsiktiga och förutsägbara styrmedel som bidrar till att näringslivet blir en konkurrenskraftig ekonomisk motor som visar att Sverige kan bli världens första fossilfria välfärdsland.
Jens Henriksson, vd och koncernchef, Folksam
Lars Appelqvist, vd, Löfbergs
Sofie Eliasson Morsink, vd, Coca-Cola European Partners Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen
Sofia Hyléen Toresson, vd HKScan Sverige
Kristofer Sundsgård, vd, Stena Recycling
Anders Egelrud, vd, Stockholm Exergi
Klas Balkow, vd och koncernchef, Axfood
Ulf Troedsson, vd, Siemens
Johan Skoglund, vd och koncernchef, JM
