Nu behöver Sveriges arbetsgivare ta ett större ansvar och hitta former för samverkan med grundskolor. På så sätt kan även de som står utanför ges förebilder och inspiration inför arbetslivet, skriver en grupp företagsledare och skolledare.

Arbetskraftsbristen är högre än någonsin, enligt de siffror som Stockholms Handelskammare presenterade den 14 augusti. Både offentliga och privata arbetsgivare skulle kunna anställa tusentals unga kockar, vårdbiträden, mekaniker och programmerare. Ändå är det över 130 000 unga som varken arbetar eller studerar!

Varje år fylls den gruppen på med ungdomar som lämnar grundskolan och andra som hoppar av gymnasiet utan att ta sig vidare till varken studier eller jobb. Regeringens samordnare betonar därför betydelsen av förebyggande insatser.

Det är väldigt stora skillnader i resultat från grundskolor i olika områden. På gymnasiet är det generellt problem med byten, avhopp och få sökande till yrkesprogram. Många unga läser vidare utan att veta vilka jobb utbildningarna kan leda till.

Vad behöver vi göra? Nedan är några förslag:

1. Skolorna bör bjuda in arbetsgivare. Grundskolor behöver resurser och metoder för att koppla arbetslivet till ämnesundervisningen, så att skolorna kan leva upp till det som läroplanen faktiskt föreskriver.
2. Skolpolitiker och tjänstemän måste fördela resurser, mäta och följa upp att vägledning i vid bemärkelse fungerar genom hela grundskolan.
3. Privata och offentliga arbetsgivare behöver ställa upp, hitta former för samverkan med grundskolan och engagera sina medarbetare så att de kan ge elever inspiration och motivation att ta sig till jobb.

Under 2016 hade 17 procent av alla elever i årskurs nio ingen behörighet till att söka något av gymnasieskolans nationella program, detta är en ökning på 2,5 procent från 2015. Dessa ungdomar riskerar i hög grad att hamna utanför arbete och fortsatt utbildning. De senaste Pisa-resultaten pekar på bristen i likvärdighet i svensk skola. Skolan har blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund, som har fått ökad betydelse för skolresultaten. Skillnaden mellan den tiondel grundskoleelever som presterar sämst och den tiondel som presterar bäst har ökat med 30 procent över en tioårsperiod och ligger nu på en högre nivå än OECD snittet. Elever som presterar sämre tenderar ofta att komma från områden med en låg andel högutbildade föräldrar och en låg medelinkomst. Forskningen visar att kopplingar mellan ungdom och arbetsliv har en stark positiv inverkan på motivationen till fortsatta studier. En brittisk studie visar att kontakter med arbetslivet under skoltiden kraftigt minskar risken för utanförskap. Det visar att vi i arbetslivet kan bidra till att stödja eleverna och skolorna för att förbättra skolresultaten och öka möjligheten för unga att ta sig till jobb.

I områden med högre arbetslöshet känner många unga att det är svårt att få jobb. De känner sällan någon vuxen som tycker att det är roligt att gå till jobbet. ”Vi har inte haft några förebilder som har blivit något av skolan” säger Ali i Husby.

Skolan har samtidigt svårt att, utan hjälp från arbetsgivare, ta sitt kompensatoriska ansvar och ge eleverna förebilder och den kunskap om arbetsmarknaden, som föräldrarna har svårt att ge. Skolinspektionen konstaterar att samverkan skola – arbetsliv inte fungerar som det borde oavsett område. Vägledning i vid bemärkelse är ett generellt problem i svensk grundskola. Många elever lämnar skolan utan att ha besökt ett kontor, en reklambyrå eller en industri. Har man inte träffat förebilder i arbetslivet tappar man lätt motivation i skolan och det är svårt att välja till gymnasiet. Det är få sökande till yrkesprogrammen, trots att de ofta leder till jobb. Gymnasieskolan har problem med byten av program och 26 procent av eleverna tar inte examen efter tre år.

Det är dags för Sveriges arbetsgivare att ta större ansvar för sin framtida kompetensförsörjning. Vi behöver hitta fler former för samverkan mellan grundskolor och arbetsgivare. Vi behöver stödja skolorna för att eleverna ska bli mer motiverade och göra väl underbyggda val till gymnasiet och vidare studier.

Teknikföretagen vill se satsningar på tekniskt basår efter gymnasiet för fler kvinnliga ingenjörer. Det är viktigt och bra, men arbetsgivare måste engagera sig redan i grundskolan för att fler ska förstå vad en ingenjör är. När Angela från årskurs nio i Bandhagen fick träffa Elin som är ingenjör på Atlas Copco i Nacka under ett studiebesök sa hon ”Nu vet jag vad jag ska bli, ingenjör verkar faktiskt kul. De jobbar ju med människor, inte bara räknar”. Vi behöver låta elever träffa medarbetare som tycker att det är roligt att gå till jobbet, ge elever motivation och stödja lärarna genom att visa vad matten och andra ämnen kan användas till.

Det finns många sätt, varje arbetsgivare behöver se vad som funkar för dem och de skolor de samarbetar med. Allt från studiebesök, klasscoachträffar, gästföreläsningar, jobbskuggning, yrkesintervjuer, medverkan i undervisningen, till prao och sommarjobb på loven. Med entreprenöriellt lärande och värdeskapande pedagogik kan eleverna komma med egna idéer och kunskap till arbetsgivarnas utmaningar, exempelvis ”Hur tycker ni att vi ska göra vår Facebook och Instagram mer intressant?”

Det finns många digitala möjligheter med VR-studiebesök och Skypemöten med inspirerande yrkesmänniskor i olika delar av världen.

Vi vill ge alla elever förebilder och inspiration i arbetslivet, så att de kan hitta de utbildningar och vägar till jobb som passar just dem. Elever behöver dessutom förstå att det ofta är lika viktigt att skaffa sig erfarenheter från exempelvis föreningsliv och extrajobb utanför skolan. Elever behöver lära sig olika vägar för att ta sig från skola till jobb. Arbetsgivare och grundskolor – låt oss hjälpas åt så att skolorna kan leva upp till Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning och samverkan med arbetslivet. Tillsammans kan vi ge elever förebilder och inspiration i arbetslivet, berätta för unga hur arbetsmarknaden fungerar och därigenom bidra till att unga hittar jobb som passar just dem. Matchningen börjar i grundskolan!

Vi vet att det går – vi har goda erfarenheter av samverkan mellan grundskola och företag!

Om My Dream Now

• Artikelförfattarna är partners i programmet My Dream Now, vilket har som mål att skapa inspirerande samverkan mellan skola och arbetsliv.
• My Dream Now samarbetar med 17 skolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. . Företagen som är med erbjuder sina anställda att engagera sig som frivilliga för att inspirera elever. Skolor anlitar My Dream Now för att frivilliga från arbetslivet ska träffa eleverna på skolan, organisera studiebesök och jobbskuggning.

Håkan Dahlström, vd, Tieto Sverige
Henrik Dider, hr-direktör, Scandic Hotels Sweden
Anders Egelrud, vd, Fortum Värme
Magnus Fagerstedt, vd, KPMG Sverige
Kristina Forsmark Mattsson, hr-direktör Canon Svenska
Martin Persson, chef, Nordea Wholesale Banking
Karin Schreil, vd, Fujitsu Sverige
Peter Viinapuu, vd, MTR Nordic
Camilla Beijmo-Samuelsson, rektor, Fittjaskolan, Fittja Botkyrka
Mats Jonsson, rektor, Grindtorpsskolan, Alby Botkyrka
Ebon Lundberg Jansson, rektor, Slättgårdsskolan, Skärholmen Stockholm
Helya Riazat, rektor, Järvaskolan, Kista Stockholm
Olle Rydqvist, vd, PE Accounting
Jonas Bygdeson, grundare My Dream Now