Vår hållbarhetschef Ulf Wikström utvecklar här några av Stockholm Exergis ståndpunkter inom området.

Stockholm Exergi tar emot hushållsavfall från Stockholm och flera av dess grannkommuner. Avfallet omvandlar vi till el och värme. Samtidigt löser vi en viktig avfalls och- miljöfråga. Innehållet i hushållsavfallet består dock till viss del av fossil plast som ger upphov till utsläpp av koldioxid.

– Hälften av svenskarnas hushållssopor borde aldrig blivit avfall. Det borde istället ha återvunnits och gått tillbaka in i materialkretsloppet för att ersätta råvaror, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.

Ekot i Sveriges Radio sände under fredagen 4 oktober ett inslag om utvecklingen av plastsortering i anslutning till avfallseldade kraftvärmeverk, där Stockholm Exergi medverkade. Även SR:s program Prylarnas Pris, tar upp viktiga frågor om kretslopp för det material som prylar och förpackningar består av. I avsnitt 4, som sändes 3 oktober, uppges att varannan plastförpackning i Sverige slängs istället för att skickas till återvinning.
Expressen publicerade samma dag ett
reportage om sopsortering med tips till privatpersoner om återvinning.

Att verka för ökad sortering och återvinning är ett gemensamt ansvar i samhället. När det finns material som av olika anledningar inte kan eller bör materialåtervinnas så anser Stockholm Exergi att energiåtervinning är en mycket bra metod för att plocka bort dem ur kretsloppet. Men allt som kan materialåtervinnas ska också materialåtervinnas.

– Vi investerar tungt i en sorteringsanläggning i Brista norr om Stockholm. Det är ett sätt för oss att driva på för en bättre sortering av metaller, matavfall och ökad återvinning av plast i avfallet. Men vi får inte glömma att det handlar om en eftersortering eftersom hushållen förväntas källsortera en hel del. Egentligen borde allt restavfall som kommer till förbränning ha passerat en sortering med minst samma nivå som den i Brista, säger Wikström.

– Våra kraftvärmeverk i Högdalen och Brista är en viktig del av lösningen på Stockholms miljöutmaningar. Men vi måste ändå komma åt problemets kärna. För att jordens resurser skall räcka måste det bli mindre avfall per person. Det måste genereras mindre avfall per omsatt krona i ekonomin.

 

Högdalenverket

Att stänga avfallseldade kraftvärmeanläggningar är ett dåligt alternativ
Att undvika avfallsförbränning för att få bort utsläppen och istället lägga avfallet på soptippar är en dålig lösning för organiskt avfall eller brännbart avfall och inte tillåtet i Sverige. Men fortfarande läggs mycket avfall på deponi inom EU. Globalt är situationen närmast katastrofal. Avfallsdeponier eller dumpning av sopor leder till miljöeffekter som vi inte vill ha, både i form av metangasutsläpp som är en mycket kraftfull växthusgas som påverkar klimatet, och genom läckage av tungmetaller, plasteroch andra miljöfarliga ämnen.

– Deponering av avfall innebär att resurser körs rakt ner i marken som en miljöskuld till kommande generationer. Ingen vill ju ha mer av det. Det är kretsloppen som måste byggas upp. Faktum är att vi konsumenter betalar för materialåtervinning genom den förpackningsavgift som tas ut i Sverige. Men en tredjedel av hushållens restavfall som kommer till energianläggningarna består av förpackningar. Samma gäller bygg- och verksamhetsavfallet. Sammanlagt motsvarar förpackningarna som finns kvar i restavfallet som går till förbränning i Sverige en förpackningsavgift på 1,7 miljarder kronor varje år, pengar som alltså egentligen var till för att förpackningarna skulle återvinnas. Potentialen till förbättring är stor och det är nog alla överens om, säger Wikström.

– Dessutom är det så att om vi inte tog vara på energin i restavfallet så skulle vi behöva andra bränslen. Energibehovet har vi ju kvar. Vi menar att vi i första hand bör ta hand som de energispill som uppstår i samhället när producenter och verksamheter tagit tillbaka det som kan återvinnas. Det är energi som saknar annan användning, det vill säga energi i spillvärme eller i avfallsbaserade bränslen, som vi ska föra tillbaka till samhället som värme och el.

Rättstyrande politik behövs för att minska mängden avfall

Om utsläppen av klimatpåverkande koldioxid ska minska så måste mängden restavfall av fossilt ursprung som samhället ger upphov till också minska. Det kan handla om ändrade konsumtionsmönster och att material som ingår i varor och produkter kan sorteras ut, återvinnas och uppgraderas till nya råvaror och produkter. En väl utbyggd sortering i kombination med design av återvinningsbara produkter är centralt. Dessutom kan koldioxidavskiljning vid energiåtervinning vara en metod som dels neutraliserar restavfallets sista fossila andel av sådant som inte kan eller får materialåtervinnas och därutöver skapar en kolsänka av den biologiska andelen av avfallsbränslet.

– För att detta ska ske behöver vi nytänkande och bättre samarbete, från producenter via avfallsbolag, återvinningsbolag och energiåtervinnarna. Vi behöver också en djärv politik som styr åt rätt håll. Tillverkarna och produktägarna måste få ökade incitament att efterfråga det som sorteras fram. Tillverkare av plastbaserade produkter kan också stimuleras till att ta fram teknik för biologiskt baserade plaster – jämfört med resten av EU har Sverige till exempel kommit långt när det gäller att styra in förnybara drivmedel inom transportsektorn och vi borde kunna göra en liknande resa när det gäller plast. Klimatpolitik och nya affärsmodeller behövs för att koldioxidavskiljning ska bli av. Att lägga symboliska skatter på energiåtervinning leder inte dit, och den nyligen föreslagna förbränningsskatten borde ersättas av styrmedel som stöder ökade kretslopp. Skatten borde dock omedelbart utformas så att den gynnar avancerade sorteringskoncept, säger Wikström.

 

– Vi kommer aktivt att på olika sätt driva på utvecklingen. Vi föreslår styrmedel, vi investerar i eftersortering, och ställer krav på dom som vill att vi tar hand om deras restavfall. Inom några år kommer stora delar av restavfallet från hushållen i Stockholmsområdet att passera avancerad eftersortering i Högdalen och i Brista. Även verksamheters och företags avfall behöver sorteras med minst samma effektivitet. Når vi dit har vi tagit betydande steg mot en mer cirkulär ekonomi.

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad

  • Anna Andersson
  • 2019-10-04