Framtiden är klimatpositiv 

Nu tar Stockholm Exergi nästa kliv på hållbarhetsresan, med målet om en helt klimatpositiv verksamhet redan 2025. För att Stockholm i sin tur ska kunna blir världens första klimatpositiva huvudstad. 

Historiskt har vi på Stockholm Exergi knappast kunnat kritiserats för att ha legat på latsidan. Tvärtom har vi hela tiden arbetat aktivt och målmedvetet för att minska vår klimatpåverkan i kombination med målet om att driva en affärsmässig verksamhet. Det har lett till kraftigt minskade utsläpp, trots att vi i Stockholm blivit fler. Det har inneburit investeringar i ny teknik och banat nya vägar för vad kraftvärmen faktiskt kan åstadkomma.

Som ett resultat av det skapar stockholmarna själva redan en stor del av sin egen värme. Vi har nämligen ställt om vår verksamhet till att utvinna energi ur samhällets restavfall, och att återvinna energi från avloppsvatten och datahallar. Samtidigt arbetar vi hårt för att minska våra utsläpp genom att fasa ut fossila bränslen. I år stängdes den sista koleldade pannan för gott, och all planerad användning av kol upphör nu helt. Parallellt bygger vi tillsammans med andra aktörer i staden en sorteringsanläggning i Brista för att kunna sortera ut plast och matavfall så att inget som kan återvinnas förbränns.

Men det kommer inte ensamt räcka för att uppnå målet om att bli klimatpositiva. För att vår verksamhet ska kunna minska andelen koldioxid i atmosfären krävs teknik och innovation. Även där har vi kommit en bra bit på vägen.

Under hösten 2019 invigdes nämligen den första forskningsanläggningen för bio-CCS i anslutning till vår anläggning i Värtan. En teknik som gör det möjligt att fånga in koldioxiden som frigörs när vi producerar el och värme. Koldioxid som redan är en del av naturens egna kretslopp. Genom att istället fånga in den, och lagra den i särskilda kolsänkor på havsbotten utanför Norges kust, kan vi med hjälp av den här tekniken nu istället minska mängden koldioxid i atmosfären. Ett måste för att nå de globala klimatmålen, om vi lyssnar till världens forskare. Parallellt har vi sedan en tid tillbaka även drivit en testanläggning för produktion av biokol. Biokolet är en slags restprodukt som blir till när biobränslen pyrolyseras, i vårt fall handlar det om trädgårdsavfall. Processen genererar fjärrvärme och kapslar in koldioxiden i biokolet. Det fungerar i sin tur som jordförbättrare och används vid plantering runtom i staden.

Arbetet för att bli klimatpositiva pågår alltså för fullt. Att lyckas skulle inte bara sätta ett viktigt exempel för vår egen bransch, utan innebära en viktig omställning för Stockholm. Att lyckas skulle lägga grunden, och öka förutsättningarna för Stockholm att bli världens första klimatpositiva huvudstad. Det är något att vara stolt över, och det är vi.

Så arbetar vi mot det nya målet 

Läs mer här

Biokolet – en kolsänka för den gröna staden 

På Stockholm Exergi letar vi ständigt efter nya lösningar för en mer hållbar energiproduktion. En lösning är biokol: en produkt som bildas när vi gör fjärrvärme. Biokol ger en dubbelt grön lösning som jordförbättrare och kolsänka. Metoden i sig innebär en energiproduktion med negativa utsläpp, en förutsättning för att vi ska klara Parisavtalets mål om en global uppvärmning på 1,5°C.

Att använda sig av biokol inom odling är inget nytt fenomen. Bland urinvånarna i Amazonas är biokolet en sedan länge väl beprövad metod och grunden till de svarta, bördiga jordarna i området. I Sverige omnämns biokol av Carl Von Linné under 1700-talet, efter att han sett hur bönderna tog kolstybben från sina kolmilor, dränkte dem i gödsel och körde ut det näringsladdade biokolet i sina jordar. Men vad är biokol egentligen, och hur blir det till? 

Biokol är förkolnat växtmaterial som främst används som jordförbättringsmedel. Det har en särskild förmåga att binda vatten i marken och gör därför att växter och träd klarar torrperioder bättre. Dessutom har man sett att biokolet kan öka träd och växters förmåga till näringsupptag, alltså ännu en positiv aspekt. Biokolet, som tillverkas i moderna kolmilor, framställs genom att växtmaterial upphettas och förkolnas utan tillgång till syre. Processen kallas för att pyrolysera, och är alltså inte detsamma som förbränning. Vid upphettningen bildas själva biokolet, och en gas som  förbränns. Överskottsvärmen som bildas tar vi tillvara som fjärrvärme.
Men biokolet verkar inte bara som jordförbättrare, produkten i sig fungerar även som en kolsänka. När vi använder oss av pyrolys bildas nämligen ungefär hälften så mycket koldioxid, som det skulle gjorts vid förbränning. Istället binds koldioxid i själva biokolet, som sedan grävs ner i krukor och odlingar runtom i Stockholm där det ökar jordens bördighet och hjälper växterna att binda näring. Dubbelt grönt med andra ord.

Stockholm Vatten och Avfall var först i Sverige när de öppnade sin första pilotanläggning för produktion av biokol 2017, i samarbete med oss på Stockholm Exergi. Nu undersöker vi möjligheten att skala upp produktionen allt eftersom efterfrågan på fjärrvärme med minusutsläpp av koldioxid, som just produktionen av biokol skapar, ökar. Den nya anläggningen vi nu räknar på skulle kunna ta emot lite drygt 25 000 ton park- och trädgårdsavfall varje år och omvandla det till cirka 4500 ton biokol. Produktionen i sig skulle dessutom innebära en energiproduktion som räcker för att försörja lite drygt 3500 lägenheter med fjärrvärme med minusutsläpp och minska koldioxidutsläppen med hela 10 000 ton varje år.

Med gemensam kraft ser vi alltså till att både värma Stockholm, och hålla staden grön.

Läs mer här

I Stockholm blir surfet till värme

Dagens smarta, uppkopplade liv kommer med en rad fördelar. Värme är en av dem. När du Tindrar, mejlar, gamear, messar och streamar genererar du nämligen överskottsvärme i olika serverhallar. Värme som fångas upp, och slussas vidare ut i fjärrvärmenätet.

I januari 2017 lanserade vi initiativet Stockholm Data Parks, med ambition att locka internationella datahallsinvesteringar till Stockholmsregionen. Tillsammans med Stockholm Stad, Ellevio och Stokab erbjuder vi mark och infrastruktur på platser där vi kan köpa datahallarnas överskottsvärme och använda den i fjärrvärmenätet. På så sätt blir datahallarna en del av ett större kretslopp och kan bidra till Stockholms mål att bli helt fossilfritt till 2040.

Projektet, som innebär en helt ny standard för datacenterindustrin, har gjort Stockholm till världsledande inom storskalig återvinning från datahallar. Allt eftersom efterfrågan på hållbara IT-lösningar växer från slutkonsumenter har också intresset för hållbara serverhallslösningar som Stockholm Data Parks, ökat. Sänkta elskatter för datahallar, ersättning för spillvärmen och den gröna profilen som kommer därtill ger aktörerna som valt att bli en del av projektet flera konkurrensfördelar.

Målet är att återvunnen spillvärme från datahallar på sikt ska bidra med upp till tio procent av Stockholms totala värmebehov. Värmeåtervinning från datahallar har också varit en viktig pusselbit när det sista kolet i stadens värmeproduktion kunnat fasas ut redan i år, tio år tidigare än den ursprungliga planen.

Så fortsätt surfa. Det värmer.

Läs mer här

Resan mot minusutsläpp har börjat  

Varje dag värmer Stockholm Exergi över 800 000 stockholmare med hjälp av ca 90% förnybar eller återvunnen energi.  Nu tar vi nästa stora kliv i den hållbara utvecklingen, genom att inte bara förhindra utsläppen av koldioxid, utan skapar energiproduktion som faktiskt minskar mängden koldioxid i atmosfären.

I december 2019 invigdes en testanläggning i anslutning till Värtaverket med syfte att testa Bio-CCS, en teknik som gör det möjligt att producera el och värme med negativa utsläpp. Istället för att släppa ut, fångas koldioxid in från atmosfären, som ett sätt att motverka klimatförändringarna. Testanläggningen är byggd med stöd från Energimyndigheten och tänkt att fungera som underlag för en större investering. I en storskalig anläggning skulle det handla om hela 800 000 ton koldioxid per år. Sett till hela Storstockholm är potentialen ännu större; 2 miljoner ton varje år. Det är mer än dubbelt så mycket som koldioxidutsläppen från Stockholms samlade biltrafik.

Namnet Bio-CCS står för Bio-Energy Carbon Capture and Storage, och betyder på svenska infångning och lagring av koldioxid från biomassa. I korthet handlar det om att fånga in och avskilja koldioxid från rökgaser inom industrin, komprimera den till flytande form och lagra den i berggrunden under havsbotten. Bio-CCS är enligt oss och många klimatforskare en nödvändig åtgärd för att motverka den globala uppvärmningen, och nå det globala uppvärmningsmålet om två grader. Värtaverket drivs av förnybara resurser i form av restprodukter från främst skogsbruket, även kallat biomassa. När biomassan förbränns frigörs koldioxid som därefter lagras på nytt i vår skog och natur som en del av jordens egna kretslopp. Energiförbrukningen är med andra ord klimatneutral, och bidrar inte till att ny koldioxid uppstår och släpps ut.  När vi nu samlar in och lagrar koldioxid från den förbränningsprocessen tar vi bort koldioxid från naturens eget kretslopp och minskar därmed den totala andelen koldioxid i vår atmosfär.

I Sverige är det bara vi och två andra företag som arbetar med faktiska pilotprojekt för att testa tekniken, men ser man till uträkningar som gjorts kan Sverige ensamt producera drygt 27,5 miljoner ton minusutsläpp varje år om Bio-CCS appliceras i stor skala.

Vi på Stockholm Exergi hoppas att vi med det här projektet kan inspirera andra företag att ta rygg, och kunna bistå med kunskap och stöttning allt eftersom fler väljer att använda sig av den.

Läs mer här

Nu stänger vi vår sista koleldade panna

När det koleldade kraftvärmeverket KVV6 i Värtan invigdes 1989 var det kanske det mest moderna och energieffektiva i sitt slag. Men med ett mål om att bli helt klimatneutrala till 2030 spelar det ingen roll. Därför har nu anläggningen stängts ner för gott. 

På Stockholm Exergi har vi som mål att vara helt klimatneutrala till 2030, och att all vår produktion ska komma från förnybar eller återvunnen energi. Att avveckla våra koleldade pannor är ett naturligt steg i den utvecklingen. Ett steg som nu tas tidigare än planerat. Förra året var nämligen det sista med kolkraftvärme i Stockholm. Från och med nu drivs all planerad produktion med förnybara eller återvunna bränslen. 

Historiskt har fjärrvärmen gjort det möjligt för Stockholm att växa i en rasande fart, genom att förse regionen med både värme och el med energieffektivitet i fokus. Och fastän stockholmarna bara blir fler och fler, har vi varit med och gjort det möjligt för att vi som stad kunnat minska, till och med halvera, våra utsläpp. Från att ha varit nästan totalt fossilberoende för 30-40 år sedan har vi gjort enorma förändringar och fortsätter nu arbetet med en hållbar energiproduktion.

I och med stängningen av KVV6 upphörde all planerad användning av kol och våra totala koldioxidutsläpp minskar med ungefär hälften. Ett stort kliv inte bara för oss, utan för Stockholm, som vi hoppas kommer inspirera andra städer att följa efter.

Läs mer här

Elementet – hemmets smartaste uppfinning 

Du tänker förmodligen inte särskilt ofta på dina element, eller hur de fungerar. Värmen där hemma har blivit till en självklarhet utan att vi frågar oss hur den faktiskt blir till, och vad det innebär för Stockholm som stad. Men faktum är att de spelar en avgörande roll för vår hållbara framtid.

Det vi kallar för kraftvärme, är en teknik som gör det möjligt att producera både el och fjärrvärme med en och samma process. Genom förbränning hettas vatten i en behållare upp, och vattenångan som uppvärmningen skapar driver i sin tur en turbin för elproduktion, samtidigt som det varma vattnet transporteras ut i det 300 mil långa fjärrvärmesystemet under Stockholm. Där värmer det allt från lägenheter och skolor, till sjukhus och gator om vintern.

Av den totala energiproduktionen i kraftvärmeverket blir ungefär 30-50 procent till el, och resten till fjärrvärme. Genom att båda blir till i samma process utnyttjas bränslet till max och kraftvärmen har en verkningsgrad, alltså måttet på effektivitet, på hela 90-93%. I Stockholm är den dock ännu högre, med en verkningsgrad över 100% eftersom vi även utvinner värmen från rökgaserna. Minimalt med energispill helt enkelt.

Kraftvärmeverken kan i princip drivas med vilket bränsle som helst. Nuförtiden drivs majoriteten av alla våra kraftvärmeverk av biobränslen, eller återvunna bränslen. I Värtaverket eldar vi framförallt med restprodukter från skogsbruket; grenar, toppar, bark och spån som blivit till träflis. I Högdalen och Brista drivs delar av verksamheten med hjälp av stockholmarnas egna avfall, som fungerar utmärkt som bränsle. 

Dessutom har vi idag hittat en rad nya, smarta värmekällor som vi växlar in i fjärrvärmenätet. Överskottsvärme från serverhallar och i spillvattnet från stockholmarnas morgonbad och -duschar, till exempel. På Stockholm Exergi arbetar vi hårt för att ingen energi ska gå till spillo, och bli så grön som det bara går. 

Idag har vi till och med en testanläggning vid Värtaverket för en teknik som kallas för Bio-CCS. En teknik som gör det möjligt för oss att fånga in koldioxid från atmosfären. Så att din fjärrvärme skapar negativa utsläpp. 

Kort och gott förtjänar de där elementen vi oftast tar för givet lite mer uppskattning. 

Läs mer här

Värme av det som blir över

Visste du att du som fjärrvärmekund skapar cirka 70% av värmen du använder helt själv? Genom smarta lösningar ser vi till att hela tiden ta vara på energin i det som blir över när du lever ditt liv. Idag värms redan tusentals lägenheter i vår stad med hjälp av vårt eget avfall.

När vi lever våra liv blir det en hel del över. Avfall, som vi måste ta hand om på ett bra och miljövänligt sätt. I Sverige ligger vi i framkant när det kommer till material- och energiåtervinning kopplat till vår avfallshantering. Där spelar exempelvis kraftvärmen en avgörande roll, som använder avfallet som bränsle.

Men bra kan så klart bli bättre. På Stockholm Exergi arbetar vi hårt för att så mycket som möjligt som kan återvinnas, också ska göra det. Och fastän det egentligen är hushållen själva som har ansvar för att sortera sitt avfall, investerar vi nu i en ny sorteringsanläggning för att sortera ut både plast och metall med återvinningspotential så att det inte förbränns i onödan. Detsamma gäller för organiskt matavfall, som istället för att förbrännas nu kommer kunna rötas och bli till biogas.

Kvar blir nu bara det avfall som inte kan materialåtervinnas. Avfall som blir till bränsle för att kunna producera både el och fjärrvärme till tusentals stockholmare. Förbränningen fyller dessutom en viktig funktion när det kommer till att rensa bort tungmetaller och miljögifter ur avfallet. Vid förbränningen rensas farliga ämnen ut ur rökgaserna och deponeras på ett kontrollerat sätt, så att de inte hamnar i naturen. På så sätt fungerar kraftvärmen lite som samhällets egna njurar.

För att hjälpa systemet på traven, och göra vår energi så hållbar som möjligt är den viktigaste insatsen du som stockholmare kan göra alltså att fortsätta sortera ditt avfall så noggrant som möjligt. Med gemensam kraft gör vi skillnad.

Läs mer här