Från Hjorthagen till berggrunden – så funkar det

Bio-CCS går ut på att fånga in och lagra koldioxid från de rökgaser som uppstår vid förbränning av skogsrestprodukter. Det finns flera metoder för att fånga in och lagra koldioxid från atmosfären och de kallas minusutsläpp, negativa utsläpp eller kolsänkor.

Stockholm Exergi arbetar med bio-CCS och det fungerar så här:

  1. Rester från ett hållbart skogsbruk, såsom flis, grenar och toppar, levereras till Värtahamnen via båt eller tåg
  2. I vårt biokraftvärmeverk i Hjorthagen producerar vi el och fjärrvärme genom att förbränna skogsresterna. Värmen distribueras sedan till stockholmarna via vårt mer än 300 mil långa fjärrvärmenät 
  3. Istället för att släppa ut koldioxiden vid förbränningen så fångas den in i vår skorsten, innan den når atmosfären
  4. Det gör man via att rökgaserna (som innehåller ca 19% koldioxid) leds in i en ny anläggning där en stor kompressor fångar in och komprimerar dem
  5. De genomgår därefter en kemisk process där koldioxiden i rökgaserna separeras från övriga rökgaser
  6. Den infångade koldioxiden omvandlas till flytande form
  7. Koldioxiden skickas sedan vidare till en permanent lagringsplats där den blir en del av den omgivande berggrunden

 

Forskningsanläggning för att optimera och säkerställa tekniken

Med stöd av Energimyndigheten har Stockholm Exergi sedan 2019 drivit en forskningsanläggning för Bio-CCS. Eftersom tekniken med koldioxidavskiljning är beprövad handlar driften av forskningsanläggningen om att utvärdera och anpassa bio-CCS tekniken för just biokraftvärmeverket i Värtan.

Läs mer om forskningsanläggningen

Byggs på historisk mark

I Värtan har vi försett stockholmarna med el och värme sen början av 1900-talet. Nästan 120 år efter att Värtaverket invigdes vill vi att det här ska bli platsen för nästa stora milstolpe i vår verksamhet, att omvandla vår energi till en mer hållbar framtid. En framtid där vi fortsätter leverera el och värme och samtidigt bidrar till att motverka klimatförändringarna.

Det ursprungliga verket i Värtan är från 1903 och ritades av Ferdinand Boberg. 1969 stod Värtaverkets första värmeverk kopplat till fjärrvärmenätet klart. Allt eftersom har fjärrvärmenätet byggts ut och täcker idag stora delar av centrala Stockholms värmebehov. År 2016 invigdes det nya biokraftvärmeverket på området. Det drivs helt med förnybar energi, av restprodukter från skogsnäring och sågverksindustri. Nu vill vi koppla på tekniken bio-CCS, vilket kräver en ny anläggning i anslutning till biokraftvärmeverket.

Varför ska den byggas i Värtan?

Tekniken förutsätter att den nya anläggningen är sammankopplad med vårt biokraftvärmeverk, och det behövs en hamn för att vi ska kunna transportera den infångade koldioxiden till permanent lagring. Värtahamnen i Hjorthagen är på så vis den idealiska platsen – här finns både vårt moderna biokraftvärmeverk samt närheten till vår befintliga hamnverksamhet i Energihamnen.

 


Disclaimer
Co-funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the European Climate, Infrastructure and Environment Executive Agency (CINEA). Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.