Våren 2020 stänge vi den sista koleldade pannan i Hjorthagen. En panna som när den invigdes 1989 var den mest moderna i sitt slag. Från och med nu baseras produktionen alltså i stort sett på spillvärme från stockholmarna själva, biobränslen samt återvunnen energi ur avfall. Ute på kraftvärmeverket i Brista tar vi nu ett stort kliv för att göra det senare ännu mer hållbart.

I Stockholm har vi tagit vara på energin i vårt avfall sedan invigningen av Högdalenverket 1970, och sedan 1979 genererar förbränningen både el och värme. Alternativet, att istället lägga avfallet på soptipp eller deponi är inte tillåtet i Sverige eftersom det bildas klimatpåverkande gaser och innebär en risk för läckage av ämnen till miljön. Dessutom innebär deponering att värden i form av material eller energi går förlorade. Avfallet kommer till största del från oss stockholmare i form av källsorterat hushållsavfall men också från privata verksamheter som bygg- och rivningsavfall. Sedan nedstängningen av den sista koleldade pannan är det idag framförallt plast och textilier av konstfibrer som ger fossila utsläpp i avfallshanteringen.

– När vi förbränner restavfallet bildas fossil koldioxid, och en del av detta kommer från fullt återvinningsbara material som till exempel förpackningar. Avfallssorteringen måste med andra ord bli bättre, berättar Ulf. Därför investerar vi nu i en sorteringsanläggning i anslutning till Bristaverket. Anläggningen har idag arbetsnamnet BOSS, Brista One Stop Solution, och kommer alltså att maskinellt sortera bort organiskt matavfall, plast och metall ur avfallet så att den istället kan rötas till biogas, återanvändas eller återvinnas. Samtidigt som bygget är i full gång planerar man även för en likadan anläggning i anslutning till Högdalenverket tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall.

– Vi har som mål att all vår energi ska produceras utan klimatpåverkan. Därför arbetar vi nu tillsammans med det regionala avfallsbolaget SÖRAB och bygger en anläggning för eftersortering av avfallet som kommer till Brista. Det är ett komplement till den källsortering som görs av hushållen, fortsätter Ulf. Sorteringstekniken kommer från början ifrån matindustrin och används bland annat för att sortera tomater. De senaste åren har den dock blivit allt vanligare inom avfallssortering runtom i Norden, Tyskland och Polen. Med hjälp av infrarött ljus identifierar maskinen olika plastsorter och skickar en signal till en liten luftkanon som skjuter vidare plasten till en behållare. Den nya anläggningen kommer sortera ut hela 75 % av plasten i avfallet som kommer till Brista.

” Vi har som mål att all vår energi ska produceras utan klimatpåverkan.”
Ulf Wikström, Hållbarhetschef på Stockholm Exergi

Den nya sorteringsanläggningen kommer alltså göra nytta ur mer än ett perspektiv. Men det mest slående är kanske de minskade utsläppen den kommer medföra. Ser man till de direkta utsläppen ligger siffran på hela 25 000 ton koldioxid per år. BOSS:en i Brista är med andra ord mer än värd sitt namn. Material som sorteras ut, plast och
metall till exempel, kommer tas om hand och blir till nya produkter. Totalt beräknas nästan 18 000 ton plast och lite drygt 2 500 ton metall sorteras ut varje år. Maskinen
beräknas även kunna sortera ut hela 10 000 ton matavfall per år, som i sin tur kommer att rötas till biogas eller biogödsel.

Den sorterande BOSS:en

Med det ständiga målet att minska fjärrvärmens klimatpåverkan står nu sortering av avfall högst upp på agendan vid kraftvärmeverket i Brista. Vi har träffat Ulf Wikström, Hållbarhetschef på Stockholm Exergi, för att höra mer om vilken inverkan den nya sorteringsanläggningen kommer ha på vår fjärrvärme. Vart tar plasten vägen? Plasten som sorteras bort skickas vidare till Svensk plaståtervinning som byggt en nationell anläggning för finsortering av plast i Motala. Här sorteras plasten i sju till nio olika fraktioner beroende på sort, eftersom rena plastfraktioner är lättare att återvinna. Att centralisera sorteringen av plast på det här sättet gör hela systemet för återvinning betydligt mer effektivt.

1: Inkommande hushållsavfall
Hushållsavfallet består av gröna påsar med matavfall och övriga påsar med restavfall.
2a: Optisk Sortering (NIR)
Här identifieras de gröna påsarna och sorteras ut från övriga restavfallspåsar. (NIR står för ”Near Infra Red”, en scanningteknik där man i hög hastighet identifierar material utifrån färg eller kemisk sammansättning. Vald fraktion sorteras ut med hjälp av tryckluft.)
2b: Biogasanläggning
Matavfallet blir till biogas, ett förnybart drivmedel, och till biogödsel. I biogödsel finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor. Dessa ämnen är nödvändiga för odling.
3: Påsöppnare och och finfördelare
Alla restavfallspåsarna öppnas. De stora fraktionerna som returneras från trumsiktet finfördelas.
4a/b: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka medan mindre delar går vidare.
5: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras och sorteras ut.
6: Metallseparering
Överbands- och virvelströmsmagneter sorterar ut all magnetisk och icke magnetisk metall.
7a: Materialåtervinning
Utsorterad plast och metall går till materialåtervinning för ytterligare förädling innan det blir råvara för nya produkter.
7b: Behandling av restavfall
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall som inte går att återvinna, behandlas på ett miljövänligt sätt.
7c: Energiutvinning av värme och el
Energin utvinns i processen och värme och el produceras.