Onsdagen den 24 september visade Stockholms lokalnyheter ABC ett inslag som handlade om frågor som den nya politiska majoriteten i Stockholms stad behöver hantera. En av dessa var frågan om tempot i den pågående omställningen till 100 procent förnybar och återvunnen energi i Stockholms fjärrvärmesystem.

Visste du att åtta av tio hus idag värms med förnybar eller återvunnen energi, det vill säga utan kol?

En typisk stockholmare orsakar ett klimatpåverkande utsläpp på minst tio ton per år. Fjärrvärmen har gjort att tusentals oljepannor i Stockholm, små och stora, har kunnat stängas och ersättas av få stora anläggningar med bästa tillgängliga miljöteknik. Så bor du i fjärrvärmehus bidrar fjärrvärmen endast med några procent av dessa tio ton, resten kommer från vad du äter, konsumerar och hur du transporterar dig. Fjärrvärmen är alltså en del av lösningen på klimatfrågan och andra länder kommer hit för att se hur vi kommit så här långt.

Det finns ett tydligt mål att fjärrvärmen i Stockholm ska vara fri från kol och olja senast 2030, men vår ambition är att genomföra detta väsentligt tidigare än så. Exempelvis pågår bygget för fullt av världens kanske största kraftvärmeverk för biobränslen vid Värtaverket. Samtidigt så  håller vi på med att driftsätta ett nytt bränslesystem nere i hamnen som ska kunna öka mängden biobränslen i kolpannorna. För ungefär ett år sedan invigdes det nya kraftvärmeverket i Brista som omvandlar avfall till el och värme med hjälp av världsledande teknik.

Vi lägger in 7 miljarder i infrastruktur som gör uppvärmningen resurseffektiv och minskar klimatpåverkan, bland  annat genom att delar av kolet redan från nästa år börjar ersättas. Det är verkstad, omställningen pågår här och nu.

Vi vill vara ett föredöme och göra rätt på riktigt

Vårt bidrag till utsläppen globalt sett är försvinnande litet och utgör några få procent av stockholmarens totala klimatpåverkan om alla resor, inköp, mat, det vill säga utsläpp som sker utanför Stockholm, räknas in. Men om vi genomför vår omställning på ett sätt som gör att vi blir ett skyltfönster för omvärlden kan andra ta efter. Då åstadkommer vi något större.  Vårt nya affärskoncept Öppen fjärrvärme syftar till att fånga värmen från verksamheter som behöver kylning, t ex saluhallar, gallerior och datorhallar. Och det är mycket det handlar om, bara potentialen i Stockholm skulle räcka till att värma upp Norrköping. Det är ett exempel på koncept som kan spridas och få stor bra effekt.

Jag vill sticka ut hakan lite. Det är inte svårt att säga ett årtal. Det svåra är att ställa om energisystemet så att det vi gör kan bilda ett mönster för andra. Vi vill inte städa den egna tomten genom att kasta skräpet över staketet till grannen. Vi vill ersätta det sista fossila med bättre produktion. Vad vinner klimatet på att vi stänger här om någon annan startar en annan sämre panna någon annanstans?

Kan en utfasning av kolet ske innan 2030?

Vårt uppdrag är att ta fram alternativ som visar hur vi skulle kunna fasa ut kolet snabbare än 2030 men samtidigt bibehålla konkurrenskraften på värmemarknaden och fortsatt vara det bästa miljöalternativet totalt sett.  Det är ett arbete som pågår med full kraft. Den bedömning vi har gjort tidigare är att det dels skulle bli väldigt dyrt, dels få en negativ klimatpåverkan totalt sett om vi skulle trycka på stoppknappen innan det finns en motsvarande fossilfri produktionskapacitet på plats. Då skulle vårt tryck på stoppknappen bara innebära ett samtidigt tryck på startknappen i en annan anläggning i Europa och vi vet att den panna vid Värtaverket som eldas med kol tillhör världens mest effektiva. Utsläppen riskerar därmed att öka med upp till en miljon ton istället för att minska och det tycker inte jag är en bra lösning.

Ulf Wikström, Hållbarhetschef Fortum Värme

Senast uppdaterad

  • Jonas Collet
  • 2017-08-01

Kategorier