Det pågår en debatt om biobränslen både i medier och mellan olika samhällsaktörer. En punkt som diskuteras är bioenergins klimatpåverkan. Debatten handlar dock om flera olika aspekter, och olika typer av biobränslen med olika ursprung dras ofta över en kam. Debatten handlar även om skogsbruksmetoder och hur de påverkar skogens naturvärden.
Stockholm Exergis användning av skogsflis är ett exempel på hur bioenergi används i samhället, då vi använder biobränsle för att producera el och fjärrvärme.
– Vår uppfattning är att användningen av biobränslen kan och måste ske på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt. Det går att göra rätt och då är bioenergi från ett hållbart skogsbruk en förnybar resurs som ger klimatnytta för oss idag och för kommande generationer, men det går också att göra fel och då riskerar man att förlora klimatnyttan eller skada ekologiska värden. Men det gäller å andra sidan alltid – just bioenergi skiljer sig inte från någon annan energilösning i det avseendet, menar Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.
Vi vill bidra till det pågående samtalet och har därför tagit fram en utförlig rapport där vi beskriver vilka frågor som diskuteras och hur biobränslen bidrar till att klimatmålen kan nås. Läs hela rapporten.
Det är viktigt att diskutera bioenergi och hur den kan bli ännu bättre ur ett hållbarhetsperspektiv. Därför bejakar vi en saklig och konstruktiv debatt och vi tar gärna emot synpunkter på vår verksamhet från forskare och andra intresserade aktörer.
Sammanfattning av rapporten:
- Det finns inte vetenskapligt stöd för att generalisera och likställa utsläpp från biobränslen med utsläpp av fossila bränslen.
- Så länge massa, papper och virke produceras finns starka klimatmässiga argument för att ta tillvara på restprodukter som uppstår i skogsbruket. Istället för att restprodukterna, såsom grenar och toppar, omvandlas till koldioxid på ett hygge, använder vi dem som biobränslen som ersätter fossila bränslen. Det fossila kolet kan bli kvar i berggrunden. När biomassan sedan återväxer binds återigen koldioxiden. Ett sådant system ger i sig en stor klimatnytta med tiden. Då biomassan i skogen dessutom ökar med tiden innebär systemet att mer kol binds in än vad som frigörs, något som ytterligare ökar klimatnyttan. Användningen av biobränslen är därför klimatmässigt vida överlägsen användningen av fossila bränslen.
- Biobränslen kan skapa klimatnytta även i en framtid när de inte längre ersätter fossila bränslen. Genom att koppla användningen av biobränslen till system för bio-CCS (bio energy carbon capture and storage) kommer biobränslen att ge fortsatt och betydande klimatnytta även i framtiden. De flesta av FN:s klimatpanels scenarier som utgår ifrån ambitiösa klimatmål förutsätter tekniker för att binda koldioxid ur atmosfären.
- Vårt biokraftvärmeverk i Värtan från 2016 är världsledande när det gäller storlek och miljöprestanda, och vi arbetar idag för högtryck med att utveckla teknik för att fånga in biogen koldioxid ur rökgaserna. Med modern bioenergi kan vi därmed inte bara minska vårt bidrag till den globala uppvärmningen – vi kan till och med motverka den.
- Bioenergi spelar en central roll i vårt arbete. Den bygger på solen och fotosyntesen och baseras på restprodukter från skogsnäringen. Vi ställer tuffa hållbarhetskrav på våra biobränslen. Det gör våra biobränslen till del av ett helt förnybart energisystem som har en given plats i scenarier för tuffa klimatmål som både forskarna i FN:s klimatpanel IPCC och miljöorganisationer för fram. Men samtidigt som vår verksamhet vilar på en solid vetenskaplig grund pågår en debatt om bioenergi. Rösterna är många och budskapen varierande.
