Idag deltog jag i ett transformationssamtal på scenen i Kulturhuset. Ett samtal om hur vi – Fortum Värme tillsammans med alla stockholmare – har gått från en stad där alla skötte sig själva till en stad där vi värmer varandra, med renare luft, mindre växthusgaser och bättre fungerande kretslopp. Det är en berättelse som du sannolikt har varit en del av, men kanske inte känner till. Inte förrän nu, alltså.

Vill vi kunna bada i en fjällbäck?

För min personliga del börjar berättelsen vid en fjällbäck i Lappland, i oktober för drygt tio år sen när jag är ute och vandrar med mina barn. Jag är från Holmträsk, så det har vi gjort många gånger. Men den här dagen minns jag, eftersom vi tog ett bad i en fjällbäck.

Vi tog ett bad. I en svensk fjällbäck. I september. Det ska inte vara möjligt. Året efter det fick jag frågan om att bli vd för Fortum Värme och minnet från fjällbäcken har följt med mig sedan dess.

Fortum Värmes transformation handlar om att lämna en bättre värld, där man inte kan bada i svenska fjällbäckar i september, till mina och dina barn. Och den handlar om ordet tillsammans. Det är nämligen lösningen.

Smog i Stockholm

För att förstå den transformationen måste vi börja med en tidsresa tillbaka till Stockholm på 1950-talet.

Biltrafiken var en bråkdel av idag, men smogen låg ofta tjock. Självhushållningens tid var över i Stockholm, men inte när det gällde värme. Varje hus var sin egen ö, med egen vedspis och orenad rök som bolmade genom skorstenen på vintern.

Fjärrvärmen var en revolutionerande tanke: tänk om vi skulle producera värmen på några få ställen och sen dela på den, tillsammans, med hjälp av vattenledningar i marken? Tanken var så revolutionerande att den fortfarande, år 2017, inte har kommit till alla i-länder.

Hemligheten i din soppåse och avlopp

Men det enda vi gjorde tillsammans var fortfarande att använda värmen. Nästa kapitel i revolutionen handlade om var energin kommer ifrån.

Tänk om vi tillsammans sitter på energi som bara slösas bort?

Istället för att lägga avfall på hög eller att elda det för kråkorna började vi ta vara på det. Det avfall som inte går att återvinna gör vi värme och el av, samtidigt som vi tar bort miljögifter ur kretsloppet. För 30 år sedan började vi till och med återvinna spillvärmen ur stockholmarnas avloppsvatten. Idag står din soppåse och ditt duschvatten för mer än en tredjedel av fjärrvärmen i Stockholm. Vi kallar det återvunnen energi.

Det här är också ovanligt i våra grannländer. Trots att det leder till stora miljöproblem och är olagligt lägger våra EU-grannar fortfarande miljontals ton sopor på hög.

Miljöhuvudstad, men fortfarande enkelriktad

När jag fick frågan om att bli vd för Fortum Värme, året efter fjällbäcksbadet, hade vi redan kommit långt. Vi hade byggt ut fjärrvärmenätet så att de allra flesta stockholmare delade på värmen tillsammans. Vi hade fasat ut tusentals privata oljepannor. En stor del av värmen kom från stockholmarnas soppåsar och duschvatten. Stockholm skulle nåt år senare bli utnämnt till Europas första miljöhuvudstad, till stor del eftersom vi minskat utsläppen från uppvärmning.

Men mitt uppdrag som vd var fortfarande att leverera energi. Från oss, till våra kunder. Enkelriktat.

Värmer varandra

Det senaste decenniet har vi vänt upp och ner på det synsättet. Vi letade efter fler energikällor som slösas bort och fann industrier, kyldiskar och framförallt datahallar. Vi frågade dem om de inte hellre skulle vilja sälja sin spillvärme än att fläkta bort den till ingen nytta. Vi kallar det Öppen Fjärrvärme och nu handlar det verkligen om att vi tillsammans värmer varandra.

Och mitt uppdrag är inte längre bara nåt så enkelspårigt som att leverera energi från oss till våra kunder. Mitt jobb idag går ut på att bygga ett hållbart Stockholm, där våra kretslopp fungerar bättre. Att göra det varmt och skönt på vintern är bara en av flera viktiga uppgifter.

Utsläppen sänkta till en tredjedel – nu ska vi ta resten

Vi har redan sänkt stockholmarnas klimatutsläpp från uppvärmning till en tredjedel av vad de var 1990. Nästa kapitel i vår transformation går ut på att nå hela vägen till 100 procent förnybar och återvunnen energi i vår fjärrvärme. Vi har kommit långt, men de sista procenten är alltid svårast.

Jag vet inte exakt hur lösningen kommer se ut, men alla de mest spännande möjligheterna vi tittar på har en sak gemensamt. De handlar om att lösa det tillsammans, inte på egen hand.

Det är därför vi är med på Stockholm Act, för att hitta nya perspektiv och sätt att samarbeta ihop med andra, som också vill nå FN:s globala utvecklingsmål. Det var därför jag delade med mig av våra erfarenheter under transformationssamtalet idag.

Det är viktigt att vi lyckas. När mina barn i framtiden är ute och vandrar med sina barn, ska de inte kunna bada i en bäck på fjället i oktober.

Vi ses!

Anders Egelrud, Fortum Värmes vd

Senast uppdaterad

  • Jonas Collet
  • 2017-08-24