Års- och hållbarhetsredovisning 2025

Med fokus på bio-CCS

Klimat­förändringarna blir allt tydligare. De globala utsläppen av koldioxid måste minska. Men det kommer inte att räcka för att nå klimat­målen. Koldioxid måste också tas bort från atmosfären. Vår lösning heter Beccs Stockholm.

2025 blev året då vi inledde bygget av det som kommer att bli Europas största anläggning för infångning och lagring av koldioxid.

Vi gör vår satsning på bio-CCS för att vi tror på en framtid där Sverige och Norden kan bli ledare i den gröna omställningen. Här finns god tillgång till biomassa, väl utbyggd fjärrvärme­ och geologiska förutsättningar att lagra koldioxiden. Bio-CCS har förutsättningar att bli en ny exportindustri, som stärker svensk konkurrens­kraft, vår beredskap och klimat­et.

Ingen har gjort det vi gör. Men vi är inte ensamma. Med stöd från EU:s innovationsfond, statliga satsningar och långsiktiga avtal med globala aktörer som Microsoft, skapar vi en lösning som världen behöver. 

"Vi bygger inte bara en anläggning, vi lägger grunden till en helt ny industri för minusutsläpp."

Egil Nybakk, Direktör Beccs Stockholm

Fakta om Beccs Stockholm

  • Infångningskapacitet: 800 000 ton koldioxid per år – mer än vägtrafikens utsläpp i Stockholm.
  • Process: Koldioxiden fångas in, görs flytande och lagras permanent under havsbotten där den mineraliseras.
  • Driftstart: Planeras till 2028 och gör Stockholm till en av världens första städer med storskalig koldioxidinfångning.
  • Gestaltning: Utformas av arkitektbyrån Urban Design med en samtida arkitektur som knyter an till platsens industrihistoria.
  • EU- och FN-stöd: Utvalt av EU:s innovationsfond. IPCC betonar att tekniken är nödvändig för att nå klimat­målen.
  • Finansiering: Bio-CCS är kostnads­effek- tivt men kräver stora investeringar. FInansieringen bygger på tre delar:
    • Statligt stöd:  drygt 20 miljarder kronor och kommer att betalas ut löpande under max 15 år, från påbörjad geologisk lagring,
    • EU-stöd: 180 miljoner euro från EU:s innovationsfond,
    • Frivillig marknad: Företag köper minusutsläpp för att nå net-zero-mål och står för en stor del av finansieringen